Mat
Tror vi har en icke underskriven regel att försöka göra italiensk mat ordentligt. Med alla fina råvaror i affärerna känns detta valdigt vettigt. Många genmanipulerade förmodligen men det gör inte mig något, svarade nyligen detta i en enkät till SCB som tog en timme att fylla i. Hursomhelst så tog vi i rejält igår med mat och satsade på långkok.
Menyn bestod av:
1. Kronärtskockor på Roms vis.
Detta är en rätt jag blev mycket nöjd med. Kanske för att detta var mitt huvudansvar under kvällen. Man plockar bort alla blad tills man kommer in lite till kärnan och gnider runt med citron för att inte få mörk yta. Dressingen till detta var syrlig med klar karaktär mot vitlök. Vitvinskokta kockor med denna dressing var grymt. Myntan som skulle vara huvudingrediens i dressingen utgick pga slarv i butiken. I euforin i att finna saffran och kalvlägg glömdes myntan bort som en bagatell.
2. Risotto alla Milanese
Detta rörde Veronica ihop på ett nästan löjligt rutinartat sätt. Samtidigt som hon hade koll på huvudrätten rörde hon ihop detta. Hon visade prov på stor förmåga att hantera många saker samtidigt eftersom hon samtidigt lyckades med konststycket att exakt se vad jag gjorde. Fel. Fel var det jag gjorde här och framförallt får man aldrig hacka vitlök med brödkniv. Då blir den för storhackad och dessutom lite skev i karaktären. Tydligen. Risotton var precis lämpligt kladdig med fin saffranskaraktär. Risotto används framforallt som Prima Piatta. Det finns en miljon olika sätt och skulle vi bjuda en italienare på detta skulle det mesta vart fel.
3. Osso Buco alla Milanese in Gremolata
Detta var kvällens förmodade höjdpunkt eftersom det var cirka 1.5kg kalvlägg i långkok med en massa vin och kryddor. Personligen gillar jag att tänka utanför boxen och krydda lite på eget bevåg. Det är en sannerligen dålig egenskap när det skas i med kryddnejlika, lagerblad osv... Vår köttbit fick en tydlig ton av glögg. Dock var den mör och smälte i munnen. Båda två kunde dock bytt kalven mot ett knippe nötkött istället. Till detta serverades en dekanterad flaska Amaronevin som var perfekt. I början lite knepig men godare med tiden. Veronica tyckte den hade Rohypnolessens och slocknade i soffan minuter efter middagen. Detta med halvöppen mun. Man trodde det var ett behandlingshem här.
Upplägget innan man börjar är viktigt för motivationen.
Med näsan fattas de viktigaste besluten
Vi valde att spara den andra köttabiten till senare för att undvika köttsvettningar.
Nästa recept återstår att se vad det blir. Förmodligen Gnocchi. Något som tar mindre än 3 timmar kanske.
/Andreas
Menyn bestod av:
1. Kronärtskockor på Roms vis.
Detta är en rätt jag blev mycket nöjd med. Kanske för att detta var mitt huvudansvar under kvällen. Man plockar bort alla blad tills man kommer in lite till kärnan och gnider runt med citron för att inte få mörk yta. Dressingen till detta var syrlig med klar karaktär mot vitlök. Vitvinskokta kockor med denna dressing var grymt. Myntan som skulle vara huvudingrediens i dressingen utgick pga slarv i butiken. I euforin i att finna saffran och kalvlägg glömdes myntan bort som en bagatell.
2. Risotto alla Milanese
Detta rörde Veronica ihop på ett nästan löjligt rutinartat sätt. Samtidigt som hon hade koll på huvudrätten rörde hon ihop detta. Hon visade prov på stor förmåga att hantera många saker samtidigt eftersom hon samtidigt lyckades med konststycket att exakt se vad jag gjorde. Fel. Fel var det jag gjorde här och framförallt får man aldrig hacka vitlök med brödkniv. Då blir den för storhackad och dessutom lite skev i karaktären. Tydligen. Risotton var precis lämpligt kladdig med fin saffranskaraktär. Risotto används framforallt som Prima Piatta. Det finns en miljon olika sätt och skulle vi bjuda en italienare på detta skulle det mesta vart fel.
3. Osso Buco alla Milanese in Gremolata
Detta var kvällens förmodade höjdpunkt eftersom det var cirka 1.5kg kalvlägg i långkok med en massa vin och kryddor. Personligen gillar jag att tänka utanför boxen och krydda lite på eget bevåg. Det är en sannerligen dålig egenskap när det skas i med kryddnejlika, lagerblad osv... Vår köttbit fick en tydlig ton av glögg. Dock var den mör och smälte i munnen. Båda två kunde dock bytt kalven mot ett knippe nötkött istället. Till detta serverades en dekanterad flaska Amaronevin som var perfekt. I början lite knepig men godare med tiden. Veronica tyckte den hade Rohypnolessens och slocknade i soffan minuter efter middagen. Detta med halvöppen mun. Man trodde det var ett behandlingshem här.
Upplägget innan man börjar är viktigt för motivationen.
Med näsan fattas de viktigaste besluten
Vi valde att spara den andra köttabiten till senare för att undvika köttsvettningar.
Nästa recept återstår att se vad det blir. Förmodligen Gnocchi. Något som tar mindre än 3 timmar kanske.
/Andreas
Kommentarer
Postat av: Daisan
Utmärkt redogörelse för middagens tillredning! Jag saknar dock detaljer på vad ni drack under själva matlagningen? Misstänker att det är lite för tungt med Amarone under själva processen.
I övrigt ser jag gärna att ni gör en analys av vilken italiensk bira som är bäst - alla kategorier. Sådan information kan vara värdefull.
Postat av: Andreas
Väldigt vettig kommentar Daisan. Medan vi kokade ihop allt så smuttade vi på en billigare vinsort som är mer tidsfördriv än ren njutning.
Öl-testning kommer. Frågan är om vi samtidigt ska testa alla korvar och ostar? Du får ju garanterat en foodboner av att tänka på utbudet här.
Trackback
