Buona giornata Pocoyo!

Som en 1,5 åring. På den nivån är min italienska tydligen just nu. För när jag slår på tvn springer en liten blå figur vid namn Pocoyo omkring med sina djurvänner. De dansar, åker och badar. Och hittar bollar. Som är stora. Och små. Och för första gången fastnar jag. Och nu förstår jag varför småttingar tycker om att titta på sånt här. Det är inte för att de tycker det är speciellt bra handling, de skulle säkert liksom jag egentligen hellre titta på senaste filmen med George Clooney. Men det är bra mycket roligare att titta på något där ens ordförråd räcker till.


Ska gå en fortsättningskurs i italienska. Det verkar motiverat. /V

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0