Veronica & Andreas

Jag: Kom igen nu Tilda, vi går ut!

Tilda: Nej, det regnar.

Jag: Det är bara lite regn. Och du vet vad de säger, det finns inga dåliga väder...

Tilda: Inga dåliga kläder.. bla bla bla. Lätt för dig att säga, du har ett paraply.

Jag: Jamen, du måste faktiskt kissa. Du tänker väl ändå inte göra det där i soffan?

Tilda: Jag kan hålla mig. Hur länge som helst faktiskt. Så länge jag inte rör på mig.

Jag: Ja, du har då inte rört dig en fläck på flera timmar.

Tilda: Nej, precis.

Jag: Jamen, du måste ju röra på dig. Du är en hund. Och apropå det. Du borde äta också.

Tilda: Sluta ge mig torrfoder då. Ge mig paté så äter jag.

Jag: Dig går ju inte att diskutera med. Din... HUND.

Tilda: Regn gör mig så deprimerad. För att inte tala om åskan. Jag känner mig lurad. Besviken. Jag flyttade inte till Italien för att bli blöt. Det tänker jag inte ställa upp på. Så det så. Nej, jag stannar nog här, ja det gör jag. Tills det blir sol. Du kan inte tvinga ut mig. Jag tänker inte röra mig ur fläcken. 

Va, koppel?! Det där är inte schysst.