Post Arese Night Run

Fullpumpad av hybris begav jag mig i åskan mot stora torget i Arese. Där möttes jag av en klase Pantani-liknande män med korta löpshorts. Det var specialbyggda funktionsmaterial, det var näsplåster, det var tigerbalsam och det var en allmänt gladlynt stämning.


Lägg gärna märke till att jag spänstigt försöker hålla upp vänster ben

Startskottet gick, regnet vräkte ner, stötte på en lättfotad kollega som dammade iväg med 90% av övriga startfältet. Mjälthugget kom en bit in på första varjet (2ggr 3,5km) och höll sig hela vägen in i mål. På slutspurten kom en flyfotad kvinna tjoandes och tjimmandes och jag tror fanimej hon skrattade när hon sprang förbi mig. När sedan Flavio 53 och Pietro 82 sprang förbi var jag tvungen att göra ett ryck och ta dem på sista 20 metrarna. Båda skrek glatt - BASTARDO - efter mig och gav mig en kram efter mållinjen. Jag blev intervjuad efter mållinjen som enda utlänning. Minns inte så mycket av detta förutom en närvarande blodsmak och blandade kramper. 


Klädvalet var en given katastrof, men jag tänkte att det är bra för kroppen att släpa runt inte bara mina 5kg extra mozzarella utan även 10kg blöt bomull. 

Summa summarum, det var väldigt skoj, känner att jag har en lättränad kropp. Nu väntar jag på att hämta hem 3 vinberusade kvinnor i centrala Milano. Ringer de inte snart blir det taxi för dem. 

/A

Kommentarer
Postat av: Veronica

Är det nån mer än jag som tänker "Finn fem fel"?

2010-09-30 @ 09:37:10
URL: http://unabellavita.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0