Idag = torsdag = sopningsdag
Fick min första multa idag. Min första italienska p-bot. Hade känts bättre om det hände inne i stan, på en halvt olaglig yta framtvingad av för få parkeringsplatser. Men nu fick jag den ca 25 meter från lägenheten. Bara för att jag har lite dåligt minne. Och var lite slö. Hade helt glömt bort att torsdagar är lika med sopningsdagar. Och hade lämnat bilen uppe på parkeringen istället för i garaget. Och snabbt är lokalpolisen där. För står du i vägen så att mannen med sopkvastbilen inte tar sig fram, ja då ska du betala.
Italienska p-botslappar är förövrigt gigantiska. Omöjliga att missa.
Italienska p-botslappar är förövrigt gigantiska. Omöjliga att missa.
Resultatlistan Arese Night Run
Efter vissa problem med namn och teknik finns nu officiella resultatlistan från Arese Night Run på denna sida:
Jag är förhållandevis nöjd.
/A
Vi åkte upp på en kulle
Efter en fredag som slutade med hällregn och fotbad i ballerinaskorna fortsatte helgen med en tur till Barolo. Efter en lunch som tog väldigt lång tid tyckte Andreas vi skulle åka upp på en kulle och "göra någonting". Så vi åkte upp på en kulle. Vi slingrade oss fram på vägar som blev allt smalare och guppigare för att till slut hamna på en gård. På gården möttes vi av ett gäng busiga hundar, och farfar 90 år. Farfar, som var överlycklig över den oväntade kvinnliga fägringen hämtade sin son. Sonen som verkade nöjd över att få en anledning att ta en vinpaus, tappade generöst ur faten.
På gården fanns även valpen Fioco. Och hade inte bilen varit full med vinlådor, kanske även Fioco fått följa med hem.
På gården fanns även valpen Fioco. Och hade inte bilen varit full med vinlådor, kanske även Fioco fått följa med hem.
Nu sitter Camilla och Malin snart på ett flyg tillbaka till Luleå. Och vi tackar, bockar och hoppas flaskorna i resväskorna håller.
Post Arese Night Run
Fullpumpad av hybris begav jag mig i åskan mot stora torget i Arese. Där möttes jag av en klase Pantani-liknande män med korta löpshorts. Det var specialbyggda funktionsmaterial, det var näsplåster, det var tigerbalsam och det var en allmänt gladlynt stämning.
Lägg gärna märke till att jag spänstigt försöker hålla upp vänster ben
Startskottet gick, regnet vräkte ner, stötte på en lättfotad kollega som dammade iväg med 90% av övriga startfältet. Mjälthugget kom en bit in på första varjet (2ggr 3,5km) och höll sig hela vägen in i mål. På slutspurten kom en flyfotad kvinna tjoandes och tjimmandes och jag tror fanimej hon skrattade när hon sprang förbi mig. När sedan Flavio 53 och Pietro 82 sprang förbi var jag tvungen att göra ett ryck och ta dem på sista 20 metrarna. Båda skrek glatt - BASTARDO - efter mig och gav mig en kram efter mållinjen. Jag blev intervjuad efter mållinjen som enda utlänning. Minns inte så mycket av detta förutom en närvarande blodsmak och blandade kramper.
Klädvalet var en given katastrof, men jag tänkte att det är bra för kroppen att släpa runt inte bara mina 5kg extra mozzarella utan även 10kg blöt bomull.
Summa summarum, det var väldigt skoj, känner att jag har en lättränad kropp. Nu väntar jag på att hämta hem 3 vinberusade kvinnor i centrala Milano. Ringer de inte snart blir det taxi för dem.
/A
Lägg gärna märke till att jag spänstigt försöker hålla upp vänster ben
Startskottet gick, regnet vräkte ner, stötte på en lättfotad kollega som dammade iväg med 90% av övriga startfältet. Mjälthugget kom en bit in på första varjet (2ggr 3,5km) och höll sig hela vägen in i mål. På slutspurten kom en flyfotad kvinna tjoandes och tjimmandes och jag tror fanimej hon skrattade när hon sprang förbi mig. När sedan Flavio 53 och Pietro 82 sprang förbi var jag tvungen att göra ett ryck och ta dem på sista 20 metrarna. Båda skrek glatt - BASTARDO - efter mig och gav mig en kram efter mållinjen. Jag blev intervjuad efter mållinjen som enda utlänning. Minns inte så mycket av detta förutom en närvarande blodsmak och blandade kramper.
Klädvalet var en given katastrof, men jag tänkte att det är bra för kroppen att släpa runt inte bara mina 5kg extra mozzarella utan även 10kg blöt bomull.
Summa summarum, det var väldigt skoj, känner att jag har en lättränad kropp. Nu väntar jag på att hämta hem 3 vinberusade kvinnor i centrala Milano. Ringer de inte snart blir det taxi för dem.
/A
Arese Night Run
För att för mig själv markera startdatum för träning har jag imorgon anmält mig till Arese Night Run. Detta är en mycket anrik löptävling här i Arese som går av stapeln för första gången i år. Ur hälsosynpunkt är det bra av två anledningar. Dels löpningen som sådan och dels att man inte kan äta en alltför god middag innan.
Eftersom alla andra här i löparspåren ser ut att komma från John Cleese Silly walks förutsätter jag att jag har en segerchans. 7km kan man köra på vilja. Är lite nyfiken på startfältet, om folk har högt skurna löparshorts, om de väger 45 kg och ser ut som Gebreselassi eller om de är lite mer som jag. Som tycker om livets goda, och kanske ta bilen istället för att gå.
Veronica, hon är nervös för min skull. Hon menar på att skaderisken är betydande men är samtidigt trygg att jag utrustas med ett chip så att man kan leta upp mig med GPS.
/A
Eftersom alla andra här i löparspåren ser ut att komma från John Cleese Silly walks förutsätter jag att jag har en segerchans. 7km kan man köra på vilja. Är lite nyfiken på startfältet, om folk har högt skurna löparshorts, om de väger 45 kg och ser ut som Gebreselassi eller om de är lite mer som jag. Som tycker om livets goda, och kanske ta bilen istället för att gå.
Veronica, hon är nervös för min skull. Hon menar på att skaderisken är betydande men är samtidigt trygg att jag utrustas med ett chip så att man kan leta upp mig med GPS.
/A
Vi bjöd in till aperitivo
Tydligen är det sedvänja att nyinflyttade bjuder in sina kollegor på aperitivo. Tydligen var vi de första på 12 år som faktiskt gjorde det. Eftersom det var italienare (och en brasilianare, som självklart ställde sig i köket och gjorde caipirinhas) vi bjöd in så kändes det som ett smart drag att skippa all den italienska maten. Och det var ingen som klagade på att renrullarna och blåbärspajen var gjorda på fel sätt.
Andreas ansvarade för att rätt dryck hamnade i rätt glas.
De kom, de åt, de minglade. Och nu är aperitivotraditionen återupptagen.
De kom, de åt, de minglade. Och nu är aperitivotraditionen återupptagen.
Andreas är inne på sista snusdosan
Nu letar han substitut fram till torsdag natt.
Kort eller långt
Skulle klippa mig. Bli fin. Inte så burrig på hjässan. Klyva lite toppar eller vad tjejerna kallar det. Smyger in till min frisörska som kan engelska lika bra som jag kan italienska. Vi har en bra relation som går ut på att hon klipper en smula för kort, säger "dååånt wårrry" när jag tycker det blir lite väl kort.
De har en laguppställning med tre personer. En som kan klippa (min frisörska), en som sysslar med manikyr och en som tar betalt och tvättar håret. Hon som tvättar håret tvättar mitt hår. Hon ber mig sätta mig i en stol och vänta. Till min stora fasa visar frisörskan manikyrskan att hon kan sätta igång med mig. Det finns inga diplom i lokalen. Inte ens en sjundeeplats i kalle anka cup.
Manikyrskan får instruktionen att inte klippa för kort. Jag säger till henne "Not too short". Hon förstår allt. Hon tar tag i maskinen. 12mm. Detta är normalt, denna hårlängd används i kanterna. Men nu blir det inte bara kanter. Manikyrskan får fullständigt spel och drar den hela vägen till fontanellen och jag juckar till med huvudet. Tiden står stilla i lokalen. Det skriks. Troppo corto!!!??? Yes, troppo corto. (åt helvete för kort) Den riktiga frisörskan utan diplom rusar till hjälp. Hårtvätterskan får ont i magen och går på toaletten. De andra kunderna ser belåtna ut. Den riktiga frisörskan förklarar i behärskat raseri för manikyrskan att man inte kan dra maskinen över hela huvudet om man vill ha längre hår i fontanelltrakten. Svårt förnedrad, skamsen och en aning värdelös får manikyrskan fortsatt förtroende att klicppa cirka 0,2mm av toppen med sax. Även där går det åt helvete och det blir snett. Frisörskan ber manikyrskan att gå och klyva hårstrån en stund för att själv reda upp oredan.
Allt blir klart. Frisörskan undrar om allt är "apposto?" (ok). Jag svarar "Non lo so" (jag vet inte). Manikyrskan står och sopar undan fiktivt hår och ser skamsen ut bakom sin misslyckade sminkning och inser sina begränsningar medan jag betalar för en hårmisshandel. Jag förklarar att allt är ok och att jag är en uomo (man) och det spelar ingen roll.
Tutto bene!
De har en laguppställning med tre personer. En som kan klippa (min frisörska), en som sysslar med manikyr och en som tar betalt och tvättar håret. Hon som tvättar håret tvättar mitt hår. Hon ber mig sätta mig i en stol och vänta. Till min stora fasa visar frisörskan manikyrskan att hon kan sätta igång med mig. Det finns inga diplom i lokalen. Inte ens en sjundeeplats i kalle anka cup.
Manikyrskan får instruktionen att inte klippa för kort. Jag säger till henne "Not too short". Hon förstår allt. Hon tar tag i maskinen. 12mm. Detta är normalt, denna hårlängd används i kanterna. Men nu blir det inte bara kanter. Manikyrskan får fullständigt spel och drar den hela vägen till fontanellen och jag juckar till med huvudet. Tiden står stilla i lokalen. Det skriks. Troppo corto!!!??? Yes, troppo corto. (åt helvete för kort) Den riktiga frisörskan utan diplom rusar till hjälp. Hårtvätterskan får ont i magen och går på toaletten. De andra kunderna ser belåtna ut. Den riktiga frisörskan förklarar i behärskat raseri för manikyrskan att man inte kan dra maskinen över hela huvudet om man vill ha längre hår i fontanelltrakten. Svårt förnedrad, skamsen och en aning värdelös får manikyrskan fortsatt förtroende att klicppa cirka 0,2mm av toppen med sax. Även där går det åt helvete och det blir snett. Frisörskan ber manikyrskan att gå och klyva hårstrån en stund för att själv reda upp oredan.
Allt blir klart. Frisörskan undrar om allt är "apposto?" (ok). Jag svarar "Non lo so" (jag vet inte). Manikyrskan står och sopar undan fiktivt hår och ser skamsen ut bakom sin misslyckade sminkning och inser sina begränsningar medan jag betalar för en hårmisshandel. Jag förklarar att allt är ok och att jag är en uomo (man) och det spelar ingen roll.
Tutto bene!
/A
Tillskott i familjen
Med små små steg acklimatiserar vi oss. Kom gärna förbi på en espresso.
Nebbiolo
Efter ett par helgers vila med en del trädgårdsarbete var det dags för lite utflykt. Tydligen ska Nebbiolo-druvan vara så bra och vi krävde revansch efter den mediokra flaskan vi köpte på ICA (Conad) häromveckan. Enligt Garmin var det endast 1h 45min dit så vi körde i laglig hastighet så fort vi kunde.
Staden Barolo ser man i bakgrunden
Vi inledde med lunch vid slottet i bakgrunden för att sedan leta oss vidare på en icke fastande mage. Barolorisotton liknade något man kan se i en fälttoalett i lumpen mitt i pågående matförgiftning men jag är synnerligen säker på att den smakade godare.
Chauffören luktade mest, smakade, för att slutligen spotta i vinspottarhinken.
Inköpen av dessa nedtrampade, lagrade, fixade, förpackade och slutligen sålda Nebbiolodruvor inspekterade Veronica noggrant. De var ganska goda färska också.
Det märkliga var att vi var i princip ensamma i Piemonte, förutom de familjer som ägde och trampade sina druvor. Vi misstänker svår jobbångest för samtliga italienare som inledde sitt arbete under måndagen.
När vi kom hem undersöktes det grundligt huruvida flaskorna finns att köpa på systemet, det gjorde de inte. En känsla av triumf infann sig genast efter denna upptäckt. Kvarstår gör nu frågan hur många trampare det behövdes innan maskiner tog över själva squeezandet?
Värt att veta för den okunnige är att man anses vara komplett idiot om man dricker en flaska Barolo som är yngre än 5 år.
/A
Vi inledde med lunch vid slottet i bakgrunden för att sedan leta oss vidare på en icke fastande mage. Barolorisotton liknade något man kan se i en fälttoalett i lumpen mitt i pågående matförgiftning men jag är synnerligen säker på att den smakade godare.
Chauffören luktade mest, smakade, för att slutligen spotta i vinspottarhinken.
Inköpen av dessa nedtrampade, lagrade, fixade, förpackade och slutligen sålda Nebbiolodruvor inspekterade Veronica noggrant. De var ganska goda färska också.
Det märkliga var att vi var i princip ensamma i Piemonte, förutom de familjer som ägde och trampade sina druvor. Vi misstänker svår jobbångest för samtliga italienare som inledde sitt arbete under måndagen.
När vi kom hem undersöktes det grundligt huruvida flaskorna finns att köpa på systemet, det gjorde de inte. En känsla av triumf infann sig genast efter denna upptäckt. Kvarstår gör nu frågan hur många trampare det behövdes innan maskiner tog över själva squeezandet?
Värt att veta för den okunnige är att man anses vara komplett idiot om man dricker en flaska Barolo som är yngre än 5 år.
/A
Det som började så bra...
...med en spindel i diskhon. Fortsatte så här.
Och jag vet inte. Men dagar som börjar så här bör man inte göra något mer avancerat än ligga helt stilla i soffan. Men just nu känns det otroligt bra att smita från lägenheten in till stan för lunch med en australiensiska.
Och jag vet inte. Men dagar som börjar så här bör man inte göra något mer avancerat än ligga helt stilla i soffan. Men just nu känns det otroligt bra att smita från lägenheten in till stan för lunch med en australiensiska.
Dagens pulshöjare
Det spelar ingen roll att Andreas tjatar om att jag är över spindlarna på näringskedjan. När de kommer upp i den här storleken är det bara vidrigt.
Men nu är den bra död. Ska bara hitta ett lämpligt verktyg att plocka upp den med. Något där jag inte behöver vara närmare kroppen än en decimeter.
Men nu är den bra död. Ska bara hitta ett lämpligt verktyg att plocka upp den med. Något där jag inte behöver vara närmare kroppen än en decimeter.
