Jakten på frukostost har börjat.

Att få äta lite hushållsost på frukostmackan är ju en svensk självklarhet. Nu trodde jag vi hittat ett italienskt alternativ i ostdjungeln på Esselunga. Eller den går åtminstone att hyvla och har rätt färg. Fast vid första tuggan känner jag en smak som påminner lite om Brie. Gott, men inte rätt.


På allmän begäran

På allmän begäran från Anna Furucrona. Här är en bild på bordet, som vi fick köpa för en billig peng av mr Donato. Idag tvingade förövrigt samme Donato på oss två bordsdukar att pryda bordet med.


Ett bildtätt inlägg

En summering av gårdagen.

Easyjet öppnade sin disk 40 minuter försent. Vilket resulterade i trötta människor i en kaotisk kö och förtvivlad flygplatspersonal. Vi behöll lugnet genom allt, och kom undan överviktskostnaden.


Kön var hysteriskt lång.



Flygplatspersonalen blev helt tokig.



Och så här lugna var vi.

Efter att ha återfått bilen och lyckligt kunna konstatera att vägarna var bara trots snön kom vi äntligen fram till lägenheten. Den var varken plundrad, uppbrunnen eller vattenskadad.



Nu är bordet från Mr Donato invigt.


Trondheim sängen är uppskruvad. Nu slipper vi sova på luft.

Nu ska vi agera här. Solen lyser, och även i Italien måste räkningar betalas. Fast du måste gå ner på banken för att få det gjort. Så vi säger som Brad Pitt: Arreviderci.

Imorgon aker vi

Imorgon 14.40 bär det av. Vi sitter har i Norrtälje hos Andreas foraldrar och har just provpackat. Med flera kilo för mycket i resväskorna ar inte Easyjet med sin slogan "If youre late, we want wait" och 12€ extra i kostnad per extrakilo populära. Andreas ar i förvag irriterad pa Easyjet, medans jag ar mest irriterad pa denna italienska dator som tappar bokstaven N och inte kan skriva de svenska vokalerna med prickar pa. Jag forsoker lura datorn genom att högerklicka och utnyttja det svenska rättstavningsprogrammet.

Naväl. Imorgon bar det av som sagt. Till landet dar en man som Berlusconi av nan outgrundlig anledning ar statschef, men dar solen lyser bra mycket langre under vinterhalvaret an i Luleå.
Och har ar den fina snogubben som Andreas fick ryggskott av att bygga.

Dan före dan före dopparedan

Eller. Imorgon bär det av neråt till familjen Furucrona. Och 28e bär det ner till Arese. Väskan packas som bäst. Det är nästan så att det pirrar lite i tomteskägget, för nu händer det visst. Julen har spenderats med familjen och stora tjocka släkten. Gissa vem som fick i uppgift att ta på dräkten och skrämma barnen?


Palio delle contrade

Och Lappalainens bok läste jag ut på flyget ner. Nu vet jag så mycket mer än jag trodde jag ville veta om Italien. Bland annat hade jag aldrig annars hört talas om Palio. En hästkapplöpning med konstiga regler i Siena som vsst överlevt sen medeltiden. Redan från födseln är det bestämt vilken contrador du ska heja på, och som en del av din uppfostran lär du dig vilka som är fiender och vilka som är vänner. 2 juli och 16 augusti varje år så händer det. Mitt i stan. Verkar kul tycker jag. Självklart måste man åka dit nångång och skåda spektaklet.


Det är en fin gräns mellan total lycka och äkta besvikelse.

Igår beställde vi hem pizza. Per telefon. På italiensvengelska. Till Furrucråna på Largo ungaretti numero five (si, cinque). Förstå vår lycka när pizzan faktiskt kom fram. Förstå vår besvikelse när vi insåg att vår capriscosa innehöll ansjovis.

Detta är tillägnat mina medpassagere från flighten Milano - Stockholm 8 dec 11.20

Saker du kan göra under en flygplansresa, men det är inte rätt:

1. Anta att du står över Easyjets kösystem. Varför stå längst bak när man kan stå längst fram?
2. Övertala dina vänner och barn att de också kan stå längst fram. De andra i kön bryr sig säkert inte.
3. Hör inte rösten i flygplanet som säger att du ska slå av din mobiltelefon, eftersom du har så fullt upp med att prata (högt och tydligt) i den.
4. Ignorera de säkerhetsföreskrifter som säger att du ska sitta ner, fastspänd vid start och landning.
5. Spela oförstående när flygpersonalen försöker förklara för dig att du gör fel.
6. Så fort flygpersonalen gått iväg, gör om punkt 4 och 5. Det är uppskattat av alla på flygplanet.

Pust. Oftast är det skönt att flyga. Men inte alltid. Och ibland är man mer lycklig än vanligt över att inte jobba som kabinpersonal.



Och mr Donato är kung.

Fierra Milano. Ett megastor mässa som man enligt tips inte ska besöka senare än kl 12, för då är det kaotiskt mycket folk. Efter 45 minuter i bilkö anlände vi 12.05. Efter en hel del gissande, köande och trängsel kom vi ut två timmar senare med en hatt och en stor salami.
Sen har vi varit förbi mr Donato. Han menade att det är konstigt att italienarna som inte har några pengar sprang på mässa istället för att jobba. Nere i hans källare visade sig han ha en privat antikhandel. Det mesta var nog allmänt skräp, men vi fick köpa att annorlunda gammalt matbord med sex stolar för en billig peng. Och ett par svarta stolar. Med oss fick vi också varsin present, en väckarklocka till mig och ett brevställ till Andreas. Han erbjöd även en stor tavla, vi ännu inte är helt övertygade om. Han är nog kung av Arese, denna speciella och vänliga mr Donato. Nu väntar vi bara på när han ska komma med önskan om gentjänster.

Lördag på Largo G Ungaretti

Har sovit första natten i lägenheten. Inte i vår riktiga säng (som ju är ute och åker i Europa) utan på en luftmadrass. Men det kändes bra ändå. Idag har vi bemästrat gasspisen och gjort nåt så osvenskt som varit till IKEA. Andreas håller som bäst på att ta sig igenom den 31-stegsmanual som ska resultera i ett skoskåp. Själv har jag just stoppat i mig en croissant inköpt på Esselunga (typ Coop forum). Tanken var att vi ikväll skulle åka in till city. Men IKEA och den italienska stormarknaden tog knäcken på en. Så det får bli en annan gång.
Vår tillfälliga säng. Den höll luften hela natten faktiskt.
En sol gömde sig bakom jalusierna och sken in i vår trädgård. SOL.
Nescafé och Nutella. Det senare låter jag bli.

I vår trädgård växer det saker

Andreas träffade vår käcka gamla mäklare mr Donato (han ville sälja på oss ett antikt köksbord med stolar för 50 euro) idag. Och nån tant med koll. För hon berättade att vi minsann både har vinrankor och fikonbuskar(träd?) i vår trädgård. Verkar lovande tycker jag. Om man bortser från mina ogröna fingrar. Borde kanske även införskaffa nån slags trädgårdsbok. Undrar just om man kan odla rabarber i det där landet?

Luleå - Malpenza

Imorgon bär det av till Andreas och det nya hemmet några dagar. Så det blir ett par timmar flygplatsliv. Och flygplansliv. Men jag är redo. Har helt lämpligt med mig boken Italien, av en Lappalainen som Malin på jobbet tipsade om. Den verkar bra. Hoppas den fortsätter vara bra.


RSS 2.0