Veronica & Andreas

Scenario 1: Smooth ride hem, bli upphämtad på terminal 1 Departures på Malpensa av numera och alltid körsäker Veronica. Sova skönt i egen säng i lagom tid. Vi kör hämtning på departures eftersomsom det är ett svart hål om man försöker hitta till Arrivo som endast framkallar en deja vu-känsla av att åka runt runt.

Scenario 2: Trösta taxichauffören som just lämnat av sin 18åriga dotter på London flygplats för att hon ska på sitt livs första långresa. Ensam. Till Australien för att ta det lugnt, jobba kanske, kanske röka svampar, kanske bli ihop med surfare (samme surfares 44e kvinnliga bekant under endast februari), kanske komma tillbaka. Jag gav inte alla detaljer utan förklarade storheten av internet och skype. Hur vi brukar sätta brorsan via skype vid julbordet där han sitter i julutstyrsel och dricker snaps till frukost. Han såg genast muntrare ut och lovade att vara vaken vilken tid på dygnet som helst och började samtidigt se problem i att blåsa ut ljus virtuellt på hennes födelsedagstårta.

Efter denna fina resa kan man blir försenad 2 h, pga att avisningsutrustningen bestod av att Udo´s brorsa i bagagehanteringen glömt köpa utblandad spolarvätska på Shell och medelst trasa svepa in planet med detta. Följden blir att missa ännu en flight och få sova på en flygplats i Munchen. Kanske finns ett flyg, kanske inte. Mannen som är flygvärdinna (ja, inte steward, han är flygvärdinna) förklarade mycket trevligt att jag är rökt. Hans glada uppsyn går inte att vara arg på. Ingen ombord på planet heller dessutom. Finns viktigare saker. Kan dock se framför mig hur GW Perssons karaktär Bäckström hade sett denna man. Ord som korvryttare och skinkprins hade säkerligen funnits med. Onödig tid borta gör att man inser hur högt man värderar bra tid hemma. Bra lärdom.

/A

Scenario 1: Smooth ride hem, bli upphämtad på terminal 1 Departures på Malpensa av numera och alltid körsäker Veronica. Sova skönt i egen säng i lagom tid. Vi kör hämtning på departures eftersom det är ett svart hål om man försöker hitta till Arrivo som endast framkallar en deja vu-känsla av att åka runt runt.

Scenario 2: Trösta taxichauffören som just lämnat av sin 18åriga dotter på London flygplats för att hon ska på sitt livs första långresa. Ensam. Till Australien för att ta det lugnt, jobba kanske, kanske röka svampar, kanske bli ihop med surfare (samme surfares 44e kvinnliga bekant under endast februari), kanske komma tillbaka. Jag gav inte alla detaljer utan förklarade storheten av internet och skype. Hur vi brukar sätta brorsan via skype vid julbordet där han sitter i julutstyrsel och dricker snaps till frukost. Han såg genast muntrare ut och lovade att vara vaken vilken tid på dygnet som helst och började samtidigt se problem i att blåsa ut ljus virtuellt på hennes födelsedagstårta.

Efter denna fina resa kan man blir försenad 2 h, pga att avisningsutrustningen bestod av att Udo´s brorsa i bagagehanteringen glömt köpa utblandad spolarvätska på Shell och medelst trasa svepa in planet med detta. Följden blir att missa ännu en flight och få sova på en flygplats i Munchen. Kanske finns ett flyg, kanske inte. Mannen som är flygvärdinna (ja, inte steward, han är flygvärdinna) förklarade mycket trevligt att jag är rökt. Hans glada uppsyn går inte att vara arg på. Ingen ombord på planet heller dessutom. Finns viktigare saker. Kan dock se framför mig hur GW Perssons karaktär Bäckström hade sett denna man. Ord som korvryttare och skinkprins hade säkerligen funnits med. Onödig tid borta gör att man inser hur högt man värderar bra tid hemma. Bra lärdom som jag visste redan.

Som tur var sade flygvärdinnan tillika mannen att allt var lugnt för mig. Med det menade han tydligen att jag skulle åka med en potentiell rånmördare till Munchens förorter och sova på nedre botten tillsammans med 4 fiskodlare.

/A