Två stora röster möts.
Om någon undrar vad hunden har över baken så är det hennes löpartrosa.
Och med detta önskar vi trevlig fredag.
Fysikexperiment i kylen
Utför ett litet spontant experiment i kylen. Kan konstatera att färsk gnocchi [njɔ´k:i] som inte längre är färsk utan tvärtom två veckor gammal tycks få platspåsen de befinner sig i att svälla upp till sprängningsgränsen. Minns tyvärr pinsamt nära ingenting från varken fysiken eller kemin men det är uppenbarligen någon slags gas som expanderar, ju äldre gnocchisarna blir. De små potatisbollarna ser lika fina ut som vanligt, men påsen är nu en stenhård luftkudde. Funderar på att låta de ligga kvar där för att se hur mycket mer påsen kan svälla, men kanske är det inte värt risken.
Egentligen borde påsarna vara så här från början, då skulle ju de små mjuka gnocchisarna vara mer skyddade när man bär hem de i matkassen.
Egentligen borde påsarna vara så här från början, då skulle ju de små mjuka gnocchisarna vara mer skyddade när man bär hem de i matkassen.
La rinascente, och julen är räddad.
Julen är snart här. Eller rättare sagt en månad bort. Och i och med detta även för många stressen att köpa julklappar. Då är det ju tur att det finns stora gallerior där man kan hitta allt på en och samma gång. Den som vill, kan köpa alla sina klappar och spendera alla sina pengar i Milanos största galleria, La Rinascente. Nedan följer därför en liten köpguide så ni inte riskerar snurra till det där ni åker upp och ner för alla rulltrapporna. För att förenkla ytterligare, bjuder vi på några fantastiska nödrim.
Ps. Från och med nu bör detta inlägg läsas nerifrån och upp.
Ps. Från och med nu bör detta inlägg läsas nerifrån och upp.
Novemberdimma och fönsterimma
Då Veronica under en tid vart däckad av olika 6-åringars blandcocktail av virus styrde vi bilen mot Barolo. Detta pga att lagernivåerna nått en pinsam nivå. Självsäkert menade jag att jag minns vägen till Fiocos (hunden Fioco) vingård. Det gjorde jag inte, men vi hittade ändå tack vare två typer av elektroniskt stöd. Väl framme träffade vi frun i huset som genast meddelade att "Fioco è morto" - Fioco är död. Man kunde redan för ett år sedan förstå att Fioco inte vunnits hundarnas genlotteri och därför fick han krafsa med sina små skabbtassar på hundarnas pärleport i förtid. R.I.P
Det som tidigare var grönt var nu mest dimmigt. Dimma heter som bekant Nebbia på italienska och därav namnet på druvorna härifrån. Nebbiolo, som skördas just den tid när dimman ligger som tätast. Kuriosa för den som vill droppa lite kunskap på en middag.
Givetvis förärade vi också Cannubi ett återbesök då vi sällan lämnat besvikna. Cannubi är namnet på kullen närmast city Barolo.
Trötta och körandes i kompakt Nebbia (dimma för den som kom ihåg från ovan) beslutade vi oss för en otroligt enkel middag. Så blev det inte. Mest pga att vi lyssnade på Paolo Robertos "Sommar i P1" där han förkastade snabbmat. Istället blev det Kronärtskockssoppa, Bruschetta med honung, getost och valnöt till förrätt. Eftersom just kronärtskockor har blivit en personlig angelägenhet försökte jag som vanligt skämta med Veronica att "Don´t touch my cocks" vilket resulterade i en trött blick.
Huvudrätten blev baconlindad fläskfile med bönor och pressad potatis. Samt en sås som skulle vart svampsås. Tyvärr hamnade samtliga delar av svampsåsen på mattan, hunden och Veronicas kläder. Så istället blev det en sås med bas av lingon. Tutto bene.
Ingredienserna var inte som de skulle eftersom jag kan ha missat en avfart till Esselunga. Men detta känns irrelevant eftersom vi anser att vi överträffade oss själva. Oklart om vinet var gott eller inte, tröttheten tog sedan över fullständigt tillsammans med en film som på två timmar hann täcka allt från big bang, till dinosaurier och en smula barnmisshandel. Tree of Life, med Brad Pitt och Sean Penn. Kan summera filmen med ett uttryck från Det våras för Sheriffen. I rather drink terpentine and piss on a fire - än att se den filmen igen. Man måste nog vara på helt rätt humör för att uppskatta den 100%, vi vet ej vilket typ av humör som lämpar sig dock.
/A&V
Det som tidigare var grönt var nu mest dimmigt. Dimma heter som bekant Nebbia på italienska och därav namnet på druvorna härifrån. Nebbiolo, som skördas just den tid när dimman ligger som tätast. Kuriosa för den som vill droppa lite kunskap på en middag.
Givetvis förärade vi också Cannubi ett återbesök då vi sällan lämnat besvikna. Cannubi är namnet på kullen närmast city Barolo.
Trötta och körandes i kompakt Nebbia (dimma för den som kom ihåg från ovan) beslutade vi oss för en otroligt enkel middag. Så blev det inte. Mest pga att vi lyssnade på Paolo Robertos "Sommar i P1" där han förkastade snabbmat. Istället blev det Kronärtskockssoppa, Bruschetta med honung, getost och valnöt till förrätt. Eftersom just kronärtskockor har blivit en personlig angelägenhet försökte jag som vanligt skämta med Veronica att "Don´t touch my cocks" vilket resulterade i en trött blick.
Huvudrätten blev baconlindad fläskfile med bönor och pressad potatis. Samt en sås som skulle vart svampsås. Tyvärr hamnade samtliga delar av svampsåsen på mattan, hunden och Veronicas kläder. Så istället blev det en sås med bas av lingon. Tutto bene.
Ingredienserna var inte som de skulle eftersom jag kan ha missat en avfart till Esselunga. Men detta känns irrelevant eftersom vi anser att vi överträffade oss själva. Oklart om vinet var gott eller inte, tröttheten tog sedan över fullständigt tillsammans med en film som på två timmar hann täcka allt från big bang, till dinosaurier och en smula barnmisshandel. Tree of Life, med Brad Pitt och Sean Penn. Kan summera filmen med ett uttryck från Det våras för Sheriffen. I rather drink terpentine and piss on a fire - än att se den filmen igen. Man måste nog vara på helt rätt humör för att uppskatta den 100%, vi vet ej vilket typ av humör som lämpar sig dock.
/A&V
Fantastisk nyhet på IKEA
Baguetter och ciabattor i all ära. Igår tog vi bilen till IKEA, endast för att köpa frukostbröd. Nu väntar vi bara på att de börjar sälja Bregott Extrasaltat också.
Perfekt väder
Ingen ser vad du har för dig en kväll som denna.
Igår när jag åkte för att hämta Andreas på flygplatsen fick jag en försmak på den sk Milanogröten. Dimman som börjar komma nu under novemberkvällarna och lär fortsätta svepa in ända fram till februari är inte att leka med. Och när jag sitter där i bilen med dimljus på både framåt och bakåt på väg till Malpensa är jag lite orolig att flyget istället blivit tvungen att landa på den andra flygplatsen pga dålig sikt. Men jag försöker se det positivt. Det finns inga dåliga väder... Så ja, en kväll som denna är ju perfekt för att uträtta exempelvis ett mord. Såvida du inte går vilse och dumpar liket i grannens trädgård.
Lövkrattarväder
Vindstilla och sol. Då finns ingen ursäkt till att inte gå ut och kratta ihop de där löven. Det är nästan magiskt hur mycket löv som lyckas samlas på vår lilla gräsplätt till trädgård. Pigna hjälpte självklart till. Hon såg till att krattan inte åkte för fort framåt genom att bita fast i den. Samt höll reda på bollen, så den inte försvann bland alla löv.
Det är någon som låter
Andreas, som är väldigt ljudkänslig har ganska tuffa nätter emellanåt. Han funderar på att börja sova på soffan.
Step dancing
Hälsosatsningen vet just nu inga gränser och Areses enda gym har fått en ny chans efter förra årets blandade upplevelser. Ja, det blev ingen vana av det där sist. Denna lördagsmorgon vaknade jag, sparkade tuppen i arslet och började stordricka kaffe. Klockan var cirka 10:14 efter 3 timmars kaffedrickande när det avgörande beslutet fattades att medverka på ett intervall-pass. Jag såg framför mig att det var någon form av cirkelträning med enkla övningar som vem som helst kan begripa.
Det var det inte.
Det var det inte.
Det var ett pass där en överenergisk man (se nedan) välkomnade med en lång monolog som jag förstod gick ut på frågan: Är detta första gången för dig? Si - svarade jag på i det närmsta felfri italienska.
Vad som sedan inleddes var enligt mig ett dans-pass med övermänsklig koreografi. Veronica förtydligade senare att det var mer som ett step-pass. En gång tidigare i mitt liv har jag deltagit på ett sådant, efter ett förlorat vad. Den gången resulterade i att vissa andra på passet låg på golvet och vred sig i skratt. Här var jag dock mer bland jämlikar. Passets deltagare varierade i form, ålder och inställning. Jag tog sikte på en dundertant som verkade kunna alla moment eftersom ledaren mest gick omkring, studsade lite, körde ibland ett danssolo, ibland stannade musiken för att dra en historia, ibland inte stängde av musiken och försökte prata högre än tinnitusdiskanten. Det övermänskliga är att han faktiskt lyckades med detta.
Minns olika pass i Sverige där det var strängeligen förbjudet att avbryta ett pass, komma försent, eller i allmänhet störa ett pass. Så funkar det inte här. Det är nämligtvis helt ok att som fullt påklädd pensionär komma in, be om att musiken ska brytas, för att sedan dra en kavalkad av one-liners, skrocka åt sitt eget skämt och sedan gå ut. Jag tror jag föredrar Italiens variant. Mer förlåtande. Jag föredrar också detta gym eftersom medelkvaliteten på passens deltagare inte är på utomjordisk nivå, utan man skrattar och är mer avslappnade.
Ett starkt minne från passet var en svårt övertänd man i 50-årsåldern som studsade runt som en kanin, gjorde onödigt höga knäuppdragningar, krattade, instruerade andra om vad de gjorde för fel och slutligen ramlade ordentligt i sin egen svettpöl. Förödmjukad av sitt fall ställde han sig upp som inget hade hänt. Musiken tystnade. Kvinnor skyndade till hjälp. Dubbelt förödmjukad studsade han på stället för att visa hur oberörd han var. Men det var han inte, han haltade igenom resten av passet och hans leende försvann.
Sedan gick jag ner och duschade bland nakenpratare, äldre män i Gargamel-morgonrockar, män som behandlade fotvårtor i tvättfaten, män som rakade sin skallar och bollar helt öppet.
/A
PS1: Jag vet att det i vissa kretsar anses lite tveksamt att gå på den här typen av pass. DS1
PS2: Det var ganska kul faktiskt. DS2
Mer Supercalifragilisticexpialidocious än Hills are alive
Då bilderna från förra inlägget togs kände jag mig lite som Julie Andrews där hon skuttade fram sjungandes på de gröna kullarna i Sound of music. Idag kände jag mig mer som en annan av hennes karaktärer, nämligen Mary Poppins. Kan som inte låta bli att tänka på henne där jag med paraplyet i högsta hugg, inte hoppandes runt vattenpölarna (för jag hade turligt nog valt att ta gummistövlar på fötterna) utan snarare forcerandes fram tar mig hem efter att ha gjort hembesök hos två tvillingpojkar för att lära ut lite engelska.
Det regnar duktigt där ute. Så duktigt att mördarsniglarna tar skydd under taket vid vår ytterdörr.
Kan förövrigt berätta att det inte är så lätt att hitta rätt lägenhet att ringa på hos. Speciellt när man inte riktigt kommer ihåg vad de hette i efternamn.
Nu ska här lagas lite kyckling al vino, så får vi hoppas Andreas hittar hem från Frankrike snart.
Buon weekend! /V
Det regnar duktigt där ute. Så duktigt att mördarsniglarna tar skydd under taket vid vår ytterdörr.
Kan förövrigt berätta att det inte är så lätt att hitta rätt lägenhet att ringa på hos. Speciellt när man inte riktigt kommer ihåg vad de hette i efternamn.
Nu ska här lagas lite kyckling al vino, så får vi hoppas Andreas hittar hem från Frankrike snart.
Buon weekend! /V
Bland koppargranar, dunjackor och blå himmel
Den första November är helgdag här. Veronica fann på Google ett stort vattenfall, Europas näst största. Men dit åkte vi inte utan vi åkte till ett ställe som ligger på 1000+ meters höjd som heter: Alpe Devero.
Möjligheterna visade sig oändliga för den hurtige. När vi läste denna skylt fann vi det uppenbart att vi måste gå höger.
Pigna visade sig vara en mönsterhund under dagen. Hon rör sig normalt väldigt långt ner i Maslows behovspyramid (äta, bajsa, sova etc..) men här ville hon jobba med personlig utveckling och dansa på is. Denna utveckling avbröts omedelbart när experimentet närmade sig omedelbar dödsfara.
Veronica är ännu inte särskilt känd i meditativa kretsar. Men i och med denna bild vid "Lagu Azzurro" så ansöker hon om en plats. Sjön var klarblå, men det framkomme rinte i denna vinkel.
Vi har valt att kalla dessa granar för "koppargranar". De utgjorde en rejäl färgklick under promenaden. Hur sakta man än gick så gick denna kvinna mer långsamt för att fota allt. Precis allting. TUTTI!
Här trodde jag att Veronica sa att "om du sköter dig får du en snusdosa jag gömt"!! Eller så försökte jag dölja ett större märke i pannan.
Uppe här, på cirka 1500 meters höjd fanns det ristorantes öppna som serverade polenta och grytor av olika slag för de som jobbat på berget.
Dagen som helhet innehöll Grekiska folkomröstningar, resultat Q3 på Sandvik, Luleå ligger under mot Färjestad samt att Pigna firade av med att pissa ner hela golvet. Men oavsett detta nynnade vi på melodier på vägen ner för berget.
Möjligheterna visade sig oändliga för den hurtige. När vi läste denna skylt fann vi det uppenbart att vi måste gå höger.
Pigna visade sig vara en mönsterhund under dagen. Hon rör sig normalt väldigt långt ner i Maslows behovspyramid (äta, bajsa, sova etc..) men här ville hon jobba med personlig utveckling och dansa på is. Denna utveckling avbröts omedelbart när experimentet närmade sig omedelbar dödsfara.
Veronica är ännu inte särskilt känd i meditativa kretsar. Men i och med denna bild vid "Lagu Azzurro" så ansöker hon om en plats. Sjön var klarblå, men det framkomme rinte i denna vinkel.
Vi har valt att kalla dessa granar för "koppargranar". De utgjorde en rejäl färgklick under promenaden. Hur sakta man än gick så gick denna kvinna mer långsamt för att fota allt. Precis allting. TUTTI!
Här trodde jag att Veronica sa att "om du sköter dig får du en snusdosa jag gömt"!! Eller så försökte jag dölja ett större märke i pannan.
Uppe här, på cirka 1500 meters höjd fanns det ristorantes öppna som serverade polenta och grytor av olika slag för de som jobbat på berget.
Dagen som helhet innehöll Grekiska folkomröstningar, resultat Q3 på Sandvik, Luleå ligger under mot Färjestad samt att Pigna firade av med att pissa ner hela golvet. Men oavsett detta nynnade vi på melodier på vägen ner för berget.
