Veronica & Andreas

Saker man kan göra för att träna sin italienska: Att prata med italienska Jehovas vittnen. Samtal och italiensk lektyr, helt gratis. 

När man bjuder på middag och en av två värdar blir akut magsjuk. Ja då har den andre värden plötsligt både matgäst och en patient till pojkvän att ta hand om. Pigna hjälpte självklart till så gott hon kunde och bidrog med kroppsvärme och sin Nalle.

Dagen när Nalle introducerads i hemmet var kanske en av Pignas mest skräckfyllda. Hon stod darrandes under köksbordet och var till och med för rädd för att skälla ut honom (vilket är mycket ovanligt). Men efter några långa strider där Pigna mest hängt i Nalles vänsteröra har hon till sist insett att han även är rätt mjuk och skön. Nalle tjänstgör nu som Pignas bästa sovkamrat och surrogatmatte.

...åkte vi till Alperna över dagen. Bilen var packad, bihålorna var fulla och hade inte min mobil på något mystisk sätt blivit av med en bild. Ja, då hade vi haft en bild där systrarna Rovas likheter är total. Sovandes med fågelholksmun i bilen med huvudet på sned. En som tyckte mycket om Alperna var hunden. Samtidigt visade hon upp enastående egenskaper i kamelkunskap. Gick inte på "toa" på hela dagen, kan tydligen konservera hur mycket som helst. Visar dock inte mycket av dessa egenskaper i egen trädgård. Kommer ta ett tag att träna bort det där. 

Skidåkningen blev nästan till en plåga med så pass obegripligt dåligt tränade ben. Men skönt att se sol istället för kompakt Milanodimma. 

Ser det inte ofta ut som att de struttar runt onödigt ”ärtigt”? Jag har minsann energi och kraft.

Skrattar de inte ofta lite för högt? Jag f ö r s t å r verkligen det här skämtet.

Har de ofta inte en historia som är värre än föregående talare? Jag har minsann varit med om mer än du.

Klär de sig inte onödigt ofta i slips och kostym? Jag är viktig och det ska jävlart synas.

Pratar de inte onödigt högt också? Jag ska nu berätta något viktigt din jävla idiot så jag tvingar dig att lyssna.

 

Jag säger inte att detta gäller alla men efter en del erfarenhet är det denna slutsats jag drar. Som kortast i familjen kanske jag är likadan själv i den miljön. Personligen tycker de ska försöka få lugnet och den inre självsäkerheten man ofta kan se stora män i relaxerad tröja bära.

 

Min ”djupa” analys av detta består i att jag tror de från tidig ålder måste hävda sig på olika sätt. De måste spänna upp sig som fiolsträngar både mentalt och fysiskt för att dels verka större och dels vara beredda på direkta hot från större varelser. Eftersom vi inte generellt lever under konstant fysiskt hot nuförtiden kanske den psykologiska biten är mer framträdande nu. Är förresten inte små hundar lite mer energiska än stora?

 

Utlösande faktorn för detta inlägg var ett gäng skitnödiga IT-konsulter från Kista som just klev på planet till Milano för en weekendtripp med företaget. De försökte överglänsa varandra i historier, överfakturerade kunder, vem som var bäst på att pressa kunden på en sjujäkla specifikationsbeskriving och vem som hade beställt flest jägermeister på en after ski.

 

Stod stilla och betraktade sällskapet som förmodligen kan hyra ”Bigfoot-skidor” på barnpris och kalla det värstinglagg  och förmodligen skulle de ha beställt en rohypnol och ett glas vatten istället för jägermeister. Alla skulle må bra av det.

 

Ingen jag känner är kort så ingen ska heller ta åt sig, detta gäller ”andra”. Såklart. Fenomenet gäller män, inte på något sätt kvinnor.

 

/A

PS. Logiska luckan här är givetvis att de hade kostym och skulle på weekendtripp. DS.

Inga riktiga bilder har hunnits med, men i punktform kan man summera återfärden så här: