Vi lagade mat

Det har varit lite mat på denna blogg på senaste tiden. Folk kanske tror att vi helt slutat laga mat. Att vi bara köper hem Capriciosa från närmsta pizzeria. Men nej, så är inte fallet. I helgen åkte den italienska matbibeln fram och Andreas bläddrade fram ett recept på måfå, som vi provade laga. Det blev en förrätt (som följdes av en varmrätt och en efterrätt) som självklart innehöll kronärtskockor. Det blev kronärtskockssuffle. 

Och eftersom Andreas fortfarande hyser hopp om att lära sig italienska fick han även översätta den onödigt krångliga (det är ju en italiensk kokbok) instruktionen. Google translate, vad vore man utan det?


Silverskeden. 1190 sidor recept på italienska.

Först skulle såklart skockorna (inte kockorna har jag fått lära mig) ansas, tvättas och kokas med citron. Vilket Andreas gjorde med bravur. Och det skulle även kokas Bechamelsås. Eller "Såsernas Moder" som den kallas i kokboken. Där finns kan jag berätta nio olika varianter på bechamel, jag valde originalvarianten. Eftersom jag inte riktigt litar på min sambos tålamod vad gäller att koka upp mjölk tog jag hand om detta. 

Jämförde för övrigt receptet för Bechamel i den italienska med det i den svenska. Enda skillnaden var att i Sverige räcker det med att koka den i 5 minuter. I Italien ska den kokas i tjugo. Här stressar man inte fram mat. 


Det roligaste med att koka Bechamel måste ju vara att få riva i muskotnöten i slutet?


För att skapa lite mer disk skulle sedan sufflén stjälpas upp på ett fat. Det gjorde vi såklart. Se så fint det blev.

Kronärtskockssufflen smakade mycket gott. Dock tycker jag inte smaken kan mäta sig med insatsen som krävdes. Då ger jag istället kladdkakan till efterrätt högre betyg. Massa gott med minimal insats. 

Vi var mätta i ett dygn efter denna middag. Vet inte om det är sufflen eller kladdkakan som vi ska tacka för det. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0