Psyksöndag
Förmodligen var det tack vare lördagens solenergi vi åstadkom en hel del denna dag. Förmiddagen bestod av ursinnigt ikeaskruvande som resulterade i en obegripligt stor hög wellpapp som får pryda hallen. Under tiden detta pågick hände något. Det gjordes en citronpaj och det bakades bröd. Tydligen gick inte ikeaskruvandet så fort som jag tyckte.
Dagens recept (vi firade givetvis San Valentino med dunder och brak).
Den absolut viktigaste punkten är att lägga upp allt så man kan börja. Tomatberget var själva kärnan i tomatsåsdelen som var doserat för cirka 22 personer.
Såsen rördes ihop samtidigt som nedan fantastiska köttpizza rullades ut. Lammfärsen hade blandats med riven lök, vitlök, ströbröd, yada, yada yada och plattades ut till en slags pizzabotten. Fyllningen bestod of yada plus yada plus blad.
Det rullades ihop till en rulltårta för att sedan ligga och brinna i ugnen under lämplig tid. Resultatet ser man nedan, ser kanske lite torrt ut men det avvärjde vi effektivt.
Efter att vi utspisat detta med en obligatorisk Prosecco var det dags för ännu en omgång Alfapet. Eftersom Veronica inte smält senaste förlusten ville hon egentligen spela redan till frukost. Hon är en fantastiskt dålig förlorare och anser sig inte kunna förlora mot någon som är sämre än henne. Dvs jag. Hon är övertygad om sin förträfflighet och anser sig lida av otur.
Vinster, Andreas 2, Veronica 1
Senaste matchen spelades efter att Veronica "slipped me a micky" med rohypnol och den blev oavgjord. /A
Dagens recept (vi firade givetvis San Valentino med dunder och brak).
Den absolut viktigaste punkten är att lägga upp allt så man kan börja. Tomatberget var själva kärnan i tomatsåsdelen som var doserat för cirka 22 personer.
Såsen rördes ihop samtidigt som nedan fantastiska köttpizza rullades ut. Lammfärsen hade blandats med riven lök, vitlök, ströbröd, yada, yada yada och plattades ut till en slags pizzabotten. Fyllningen bestod of yada plus yada plus blad.
Det rullades ihop till en rulltårta för att sedan ligga och brinna i ugnen under lämplig tid. Resultatet ser man nedan, ser kanske lite torrt ut men det avvärjde vi effektivt.
Efter att vi utspisat detta med en obligatorisk Prosecco var det dags för ännu en omgång Alfapet. Eftersom Veronica inte smält senaste förlusten ville hon egentligen spela redan till frukost. Hon är en fantastiskt dålig förlorare och anser sig inte kunna förlora mot någon som är sämre än henne. Dvs jag. Hon är övertygad om sin förträfflighet och anser sig lida av otur.
Vinster, Andreas 2, Veronica 1
Senaste matchen spelades efter att Veronica "slipped me a micky" med rohypnol och den blev oavgjord. /A
Ölprovning
Så här har provningen gått till: Vi drog ut på det lite för att undvika en fantastisk överkonsumption med tillhörade värkar. Så vi har öppnat en, delat den, smuttat, smakat, kännt av lite. Svalt den och gett omdöme spontant. Humör kan ha spelat in under processen men nedan är iaf resultatet.
Angelo Poratti, 6,5%
Bock Chima, Doppia Malto
Bryggeri: ?
Omdöme: Intelligent öl som som retar hjärnan på adekvat vis. Man dricker den inte för fort och är lämplig att suga på en stund. Borde även kunna användas i matlagning som marinering tror vi. Godast i testet så här långt.
När drickes: Under matlagning
Peroni, 4,7%
Ljus lageröl
Bryggeri: Birra Peroni
Omdöme: Lättdrucken krabat som helst dricks många. Något man bjuder en törstig bror på. Kan liknas med lågbudgetöl hemma såsom KUNG, Spendrups och andra lättdruckna.
När drickes: Exempelvis medan man borrar hål.
Birra Moretti, 4,6%
Ljust underjäst öl
Bryggeri: Heineken Italia
Omdöme: Opersonlig och inte alls unik smak som reklamen säger. Marginellt bättre än Peroni men något man kan ställa fram på bordet utan att skämmas. Detta tack vare fin flaska.
När drickes: Till en alldeles lagomt kokad Gnocchi.
Castello 4,8%
Ljus lager
Bryggeri: Oklart, vi bryr oss inte
Omdöme: Kan drickas istället för vatten på stranden.
När drickes: Just på stranden istället för vatten. Men där är Peroni godare ändå.
Nastro Azzurro, 5,1%
Ljus lager
Bryggeri: Birra Peroni
Omdöme: Peronis storebror som är tydligare i smaken samt kommer i en rejäl flaska som vittnar om falsk kvalitet. Om man går på reklamen att detta är Bira Superiore så är ju saken klar. Nästan lika klar som ölet.
När drickes: Förmodligen så ofta som möjligt
Två till öl hann vi med också men de var så tragisk intetsägande att man hellre dricker terpentin och pissar på en brasa.
Birra Fidel, 4,7%
G.Menabrea e figli, 4,8%
Dessa två bör endast drickas när Leif Pagrotsky blir officiell medlem i midgårds hobbitfamilj.
Vinnaren för oss var:
Angelo Poratti, 6,5%
Bock Chima, Doppia Malto
Vi kommer fortsätta leta efter den ultimata italienska ölen men det kanske redan nu är dags att acceptera att Öl kanske inte är deras bästa leverabel till denna värld.
/A&V
Toscana
Igår bläddrade vi vidare i kokboken och landade i Toscana. Eller det gjorde vi tidigare i veckan eftersom vi insett att man inte vill åka till Esselunga varenda dag. Rätten för dagen härstammar från Toscana och är en kotlettrad kryddad med fänkål och del andra örter. Kvällens Gordon Ramsey var jag själv och Veronica var min adept. Det blev fort tvärtom.
2. Ugnsstekt kotlettrad med rostad potatis.
Ikväll blir det middag med två stycken som jobbar på Ikea. Vi har ju vart där rätt mycket i början så två bjöd hem oss på middag. Den enda utmaningen med det är att fixa en taxi hem. Den andra utmaningen är för undertecknad att hålla matchvikt. Eller iaf matchvikt plus 3kg.
Kokboken vi använder är italia amore av Caroline Hofberg. Denna bok var det lite rabalder om eftersom Carolina tog några genvägar och kopierade en annan kille. Eftersom "steal with pride" är något man sysslar med dagligen själv tar vi inte ställning i denna fråga. Vi lagar.
1. Primi Piatti
Detta bestod av lantchips med balsavinägersmak och en Peroni. (Daisan, ölreportaget kommer snart, vi har dragit ut på det lite)
2. Ugnsstekt kotlettrad med rostad potatis.
Detta var en mycket enkel rätt (som mor alltid brukar säga om alla rätter man inte orkat göra eftersom kryddningsalternativen till krögarpytt är oändliga) att tillaga. Det knepigaste var som vanligt att hitta allt på affären tidigare i veckan. Örterna (fänkål, citronskal, rosmarin och vitlök) blandades i en skål varpå vi gjorde snitt i köttet och tryckte ner detta. Så här i efterhand hade vi nog gjort snitten ännu djupare för att trycka in den goda smaken. Roligt här var att vi fick användning för caiprinhapapegojan där vi man skulle "stöta" fänkålen. Just den här stötningen var en syssla jag fann mycket underhållande. Fänkål gav en liten nyans av lakritssmak
Efter att ha klappat om köttbiten med resterande kryddblandning lade vi den i formen, hällde på olivolja och vitt vin sedan skötte ugnen resten. Under själva puttrandet som tar ett par timmar kan man exempelvis kolla NHL-statistik i PDF-format. Man kan även kolla vilka band som kommer till Milano och vi har ristat in Muse och Regina Spektor i kalendern. Ska spela på San Siro repektive ett slott.
Potatisen strör man efter någon timme bara in i ugnen i samma form runt köttet. Den drog in spadet perfekt och blev lagom mjuk och god. Till middagen drack vi en flaska Prosecco di Valdobbiadene.
Upplägget
Köttet måste skäras med stor frenesi.
Du ser ju själv hur gott det var
3. Tiramisu
En hjäteinsats av andrekocken ledde till att vi faktiskt kunde äta detta som ska stå och dra i 4 timmar i kylen. Detta är en svår rätt som kräver sin skapare. Mascarponeosten är det som är viktigast samt Savoiardkexen som ska dra in konjaken. Man ska vara väldigt försiktig med konjaken annars får hela skapelsen en kraftig spritkaraktär. Denna var helt perfekt men levde verkligen inte upp till sitt namn; Tiramisu betyder nämligen - pigga upp mig eller dra upp mig. Det blev ett behandlingshem där båda satt med glansig blick och halvöppen mun.
Tiramisun var grym och följdes av dubbad tv som är värt ett helt eget kapitel där rubriken ska vara "Fördummande av folkslag"
Ikväll blir det middag med två stycken som jobbar på Ikea. Vi har ju vart där rätt mycket i början så två bjöd hem oss på middag. Den enda utmaningen med det är att fixa en taxi hem. Den andra utmaningen är för undertecknad att hålla matchvikt. Eller iaf matchvikt plus 3kg.
/Andreas
Mat
Tror vi har en icke underskriven regel att försöka göra italiensk mat ordentligt. Med alla fina råvaror i affärerna känns detta valdigt vettigt. Många genmanipulerade förmodligen men det gör inte mig något, svarade nyligen detta i en enkät till SCB som tog en timme att fylla i. Hursomhelst så tog vi i rejält igår med mat och satsade på långkok.
Menyn bestod av:
1. Kronärtskockor på Roms vis.
Detta är en rätt jag blev mycket nöjd med. Kanske för att detta var mitt huvudansvar under kvällen. Man plockar bort alla blad tills man kommer in lite till kärnan och gnider runt med citron för att inte få mörk yta. Dressingen till detta var syrlig med klar karaktär mot vitlök. Vitvinskokta kockor med denna dressing var grymt. Myntan som skulle vara huvudingrediens i dressingen utgick pga slarv i butiken. I euforin i att finna saffran och kalvlägg glömdes myntan bort som en bagatell.
2. Risotto alla Milanese
Detta rörde Veronica ihop på ett nästan löjligt rutinartat sätt. Samtidigt som hon hade koll på huvudrätten rörde hon ihop detta. Hon visade prov på stor förmåga att hantera många saker samtidigt eftersom hon samtidigt lyckades med konststycket att exakt se vad jag gjorde. Fel. Fel var det jag gjorde här och framförallt får man aldrig hacka vitlök med brödkniv. Då blir den för storhackad och dessutom lite skev i karaktären. Tydligen. Risotton var precis lämpligt kladdig med fin saffranskaraktär. Risotto används framforallt som Prima Piatta. Det finns en miljon olika sätt och skulle vi bjuda en italienare på detta skulle det mesta vart fel.
3. Osso Buco alla Milanese in Gremolata
Detta var kvällens förmodade höjdpunkt eftersom det var cirka 1.5kg kalvlägg i långkok med en massa vin och kryddor. Personligen gillar jag att tänka utanför boxen och krydda lite på eget bevåg. Det är en sannerligen dålig egenskap när det skas i med kryddnejlika, lagerblad osv... Vår köttbit fick en tydlig ton av glögg. Dock var den mör och smälte i munnen. Båda två kunde dock bytt kalven mot ett knippe nötkött istället. Till detta serverades en dekanterad flaska Amaronevin som var perfekt. I början lite knepig men godare med tiden. Veronica tyckte den hade Rohypnolessens och slocknade i soffan minuter efter middagen. Detta med halvöppen mun. Man trodde det var ett behandlingshem här.
Upplägget innan man börjar är viktigt för motivationen.
Med näsan fattas de viktigaste besluten
Vi valde att spara den andra köttabiten till senare för att undvika köttsvettningar.
Nästa recept återstår att se vad det blir. Förmodligen Gnocchi. Något som tar mindre än 3 timmar kanske.
/Andreas
Menyn bestod av:
1. Kronärtskockor på Roms vis.
Detta är en rätt jag blev mycket nöjd med. Kanske för att detta var mitt huvudansvar under kvällen. Man plockar bort alla blad tills man kommer in lite till kärnan och gnider runt med citron för att inte få mörk yta. Dressingen till detta var syrlig med klar karaktär mot vitlök. Vitvinskokta kockor med denna dressing var grymt. Myntan som skulle vara huvudingrediens i dressingen utgick pga slarv i butiken. I euforin i att finna saffran och kalvlägg glömdes myntan bort som en bagatell.
2. Risotto alla Milanese
Detta rörde Veronica ihop på ett nästan löjligt rutinartat sätt. Samtidigt som hon hade koll på huvudrätten rörde hon ihop detta. Hon visade prov på stor förmåga att hantera många saker samtidigt eftersom hon samtidigt lyckades med konststycket att exakt se vad jag gjorde. Fel. Fel var det jag gjorde här och framförallt får man aldrig hacka vitlök med brödkniv. Då blir den för storhackad och dessutom lite skev i karaktären. Tydligen. Risotton var precis lämpligt kladdig med fin saffranskaraktär. Risotto används framforallt som Prima Piatta. Det finns en miljon olika sätt och skulle vi bjuda en italienare på detta skulle det mesta vart fel.
3. Osso Buco alla Milanese in Gremolata
Detta var kvällens förmodade höjdpunkt eftersom det var cirka 1.5kg kalvlägg i långkok med en massa vin och kryddor. Personligen gillar jag att tänka utanför boxen och krydda lite på eget bevåg. Det är en sannerligen dålig egenskap när det skas i med kryddnejlika, lagerblad osv... Vår köttbit fick en tydlig ton av glögg. Dock var den mör och smälte i munnen. Båda två kunde dock bytt kalven mot ett knippe nötkött istället. Till detta serverades en dekanterad flaska Amaronevin som var perfekt. I början lite knepig men godare med tiden. Veronica tyckte den hade Rohypnolessens och slocknade i soffan minuter efter middagen. Detta med halvöppen mun. Man trodde det var ett behandlingshem här.
Upplägget innan man börjar är viktigt för motivationen.
Med näsan fattas de viktigaste besluten
Vi valde att spara den andra köttabiten till senare för att undvika köttsvettningar.
Nästa recept återstår att se vad det blir. Förmodligen Gnocchi. Något som tar mindre än 3 timmar kanske.
/Andreas
Jakten på frukostost har börjat.
Att få äta lite hushållsost på frukostmackan är ju en svensk självklarhet. Nu trodde jag vi hittat ett italienskt alternativ i ostdjungeln på Esselunga. Eller den går åtminstone att hyvla och har rätt färg. Fast vid första tuggan känner jag en smak som påminner lite om Brie. Gott, men inte rätt.
