Att betala en räkning
Idag skulle jag betala vår räkning på internet. Fastweb heter företaget och har gett oss en bra tjänst. Internet funkar. Dock funkar det inte som vi trodde när vi skrev på, eller mer jag. Killen pekad epå en annons där det stod "unlimited access 25€ per månad. Bra pris tänkte jag och fick betala 58€ idag. På räkningen stod även ett schema om hur mycket nätet kostar vid speciella klockslag. Det kom lite som en överraskning måste jag säga.
Men.
Glad i hågen åkte jag till posten där man betalar räkningar tills vår bank är med på att vi vill betala via internet. Det blev problem.
1. Jag hämtade ett rekommenderat brev som innehöll vårt kreditkort.
2. Det fungerade inte.
3. Jag provade vårt bankomatkort.
4. Det fungerade inte eftersom vi maxade ut det 2a Januari.
5. Jag provade samtliga svenska kort.
6. Det gick precis värdelöst.
7. Mannen spände ögonen i mig och sa: Contanta.
8. Jag sa no capita.
9. En kvinna med gäll röst ingrep och sa att jag var en total idiot som inte hade kontanter.
10. Jag försökte ta ut kontanter med vårt bankomatkort, utmaxat även i bankomater nuförtiden.
11. Jag tog ut pengar från svenska visa-kortet.
12. Åkte tillbaka och betalade varpå inte mindre än tre personer tittade på och alla blev jublande glada när jag de fått pengar. Perfetto skreks och det jublades hej vilt. Förmodligen dracks det grappa och åts Tiramisu att de lyckats lura idioten med en mössa som ser ut som en kona.
13. Lärdom: Ta med cash nästa gång.
/A
SuperEnaLotto
Italienaren drömmer. Han och hon drömmer om ofantlig rikedom. Inte genom att jobba, inte genom att stjäla (i alla fall de flesta) utan genom att vinna på Lotto. I Sverige vill jag påstå att det är i princip det enda accepterade sättet att vara rik. Att vinna på Lotto. Om man är rik på annat sätt skäljer en flod av jantelagska över den rike personen och därmed är denne idiot.
I Italien har man SuperEnaLotto med vinster som är helt obegripliga. Just nu är potten på ofantliga 132.800.000 €. Euro, vi snackar 1,328 miljarder kronor plus lite till. Detta vill i varje fall alla åt. Inklusive folk som bor i närheten, dvs fransmän, schweizare och vissa albaner. Jag fick tipset att spela på detta av en kollega klädd i beigt. Så jag gick till Ungaretti centrum som består av en restaurang, en lottobutik, en datorbutik modell mindre och en ren röka tobak-butik. På obefintlig italienska förklarade jag att jag inte kunde prata italienska varpå den mannen i butiken lättsamt bytte till ännu knaggligare engelska. Jag viftade med 5€ och sa att allt är ok. Han sa, it´s ok. Jag sa ok ok. Hans fru ingrep här med ett rungande: It´s OK? Varpå jag svarade OK. Efter att alla var rörande överrens om att situation var helt OK så var det ok. Jag fick ett papper som vittnar om en makalös dröm att tack vare bollar som är mellan 1-90 ska dras på precis mitt vis. Nu vet jag redan att det inte gick bra, men det var kul att drömma ett slag. Om jag hade 1,328 miljarder skulle jag definitivt köpa en trådlös lösning som gör att när man ser hockey behöver det inte se ut så här.
Detta är förmodligen långt från OK om man ser det rent heminredningsmässigt. Veronica hade inte bara vart nöjd med detta, men eftersom hon är på Antnäs spa så kan det vara ok för en kväll. OK?
/A
I Italien har man SuperEnaLotto med vinster som är helt obegripliga. Just nu är potten på ofantliga 132.800.000 €. Euro, vi snackar 1,328 miljarder kronor plus lite till. Detta vill i varje fall alla åt. Inklusive folk som bor i närheten, dvs fransmän, schweizare och vissa albaner. Jag fick tipset att spela på detta av en kollega klädd i beigt. Så jag gick till Ungaretti centrum som består av en restaurang, en lottobutik, en datorbutik modell mindre och en ren röka tobak-butik. På obefintlig italienska förklarade jag att jag inte kunde prata italienska varpå den mannen i butiken lättsamt bytte till ännu knaggligare engelska. Jag viftade med 5€ och sa att allt är ok. Han sa, it´s ok. Jag sa ok ok. Hans fru ingrep här med ett rungande: It´s OK? Varpå jag svarade OK. Efter att alla var rörande överrens om att situation var helt OK så var det ok. Jag fick ett papper som vittnar om en makalös dröm att tack vare bollar som är mellan 1-90 ska dras på precis mitt vis. Nu vet jag redan att det inte gick bra, men det var kul att drömma ett slag. Om jag hade 1,328 miljarder skulle jag definitivt köpa en trådlös lösning som gör att när man ser hockey behöver det inte se ut så här.
Detta är förmodligen långt från OK om man ser det rent heminredningsmässigt. Veronica hade inte bara vart nöjd med detta, men eftersom hon är på Antnäs spa så kan det vara ok för en kväll. OK?
/A
Den perfekta konferensmagen
1. Var uppe lite för sent kvällen innan konfererens
2. Stig upp tidigt och ät frukost betående av kaffe, fil och startmusli. Eventuellt en mazarin på det för att toppa av lite. Det är gott med sött till kaffet.
3. 0830, häll upp en rejäl balja kaffe och ta fram två loka. En granatäpple och en gjort på artificiella konkelbär.
4. Sitt ner och bli en del av stolen som måste hyvlas bort vid 1830 på kvällen.
5. Kontinuerligt skall det drickas kannvis med kaffe, ätas små dajmgodisar, och ge skenbart bättre viktsamvete genom att ta vindruvor vid tillfälle. Var noga med att accentuera att du äter FRUKT.
6. Kom från Kina och kuta ut på toa och svara i telefon i tid och otid.
7. Man kan göra att det smakar semla av grädde och en fin bulle med mandelmassa. Ät med handen. Slicka tallriken fri från grädde.
8. Mer Loka
9. Middag med dryck direkt efter, förmodligen med stolen fastsvetsad på häcken fortfarande om Rubanken inte gjorde jobbet.
10. Gå och lägg dig och repetera i 4 dagar.
11. 1-10 är I-landsproblem av rang.
Har hört att vissa jobbar på detta sättet.
/A
Ingen Clooney här inte
Gasen avslagen och bilen parkerad på Malpensa. Nu tar jag och Andreas en italienpaus några dagar, han i Sandviken och jag i Luleå. Flighterna upp till Luleå passade mindre bra, så jag sitter och fördriver tid på Arlanda. Har just ätit ett ovanligt gott maxmål och tittar efter George Clooney. Men ingen skymt av honom, tyvärr verkar han redan ha hunnit upp till Östersund?
Funkar, funkar inte
Italien ligger i Europa. Italien ligger ganska nära Sverige. Man tror vissa saker kan fungera lika effektivt. Men så är det inte. Ganska ofta knyter man handen i vänster jeansficka och konserverar irritation. Några exempel.
Posten: Flera brev ska vara på väg hit. Bland annat två kreditkort som vi ska leva av. Inget har kommit fram under de tre veckor de befunnit sig i postverkets händer. Faktum är att ena banken som skickat kreditkortet har skickat koden till det men själva kortet skickade posten tillbaka till banken, varpå de skickade det igen utan resultat. Minns när jag var postverksmästare i Norrtälje skärgård. Då jävlar gick det undan.
Banken: Man gör allting PÅ banken. Man går in i ett plastfack där bara en person kan gå in åt gången för att inte stressa dessa administratörer. Vår kille, Rubino som Veronica håller av så mycket, är alltid trevlig. Jag tycker inte att han är så trevlig att jag vill träffa honom varje gång:
- Betalkortet (detta hade en maxgräns vi inte visste om som vi maxade ut 3 januari, nya pengar att kunna få ut i februari)
El: Vi har en säkring. Nyss försvann all ström när vi naivt hade på BÅDE tvättmaskin och diskmaskin samtidigt. Vi gick in till vår livlina, grannen. Hon förklarade att strömmen är ganska skör här och gav oss samtidigt koden till lyckad framtid:
Posten: Flera brev ska vara på väg hit. Bland annat två kreditkort som vi ska leva av. Inget har kommit fram under de tre veckor de befunnit sig i postverkets händer. Faktum är att ena banken som skickat kreditkortet har skickat koden till det men själva kortet skickade posten tillbaka till banken, varpå de skickade det igen utan resultat. Minns när jag var postverksmästare i Norrtälje skärgård. Då jävlar gick det undan.
Banken: Man gör allting PÅ banken. Man går in i ett plastfack där bara en person kan gå in åt gången för att inte stressa dessa administratörer. Vår kille, Rubino som Veronica håller av så mycket, är alltid trevlig. Jag tycker inte att han är så trevlig att jag vill träffa honom varje gång:
- Betalkortet (detta hade en maxgräns vi inte visste om som vi maxade ut 3 januari, nya pengar att kunna få ut i februari)
- Internetbank (Detta var inte obligatorium)
- Kod till Internetbank (5 papper med 4 signaturer)
- Kreditkort (detta bommade de att beställa första gången jag skrev på 32 papper)
- Kort till Veronica (Kopiera pass, körkort, ta modellbilder)
- Nu har dessutom internetbanken slutat fungera.
Alla dessa gånger har man vart tvungen att illegalt parkera i en korsning.
El: Vi har en säkring. Nyss försvann all ström när vi naivt hade på BÅDE tvättmaskin och diskmaskin samtidigt. Vi gick in till vår livlina, grannen. Hon förklarade att strömmen är ganska skör här och gav oss samtidigt koden till lyckad framtid:
TV + Tvättmaskin=OK
TV + Tvättmaksin + Diskmaskin = Strömmen går
TV + Diskmaskin + Hårtork = BIG NO NO
Diskmaskin + TV + Dammsugare = Din naiva idiot
Diskmaskin + Dator + Tvättmaskin + TV = Men vad i hela......tror du att detta är CERN-laboratoriet eller?
/A
/A
Courmayeur
Att bo så här nära alperna och inte åka skidor är väl näst intill förbjudet. Så visst ska vi åka. Premiärturen blev av idag till Courmayeur. 2 timmar och 18 minuter bort från vår lägenhet. Vansinningt tidigt steg vi upp för att redan 06.55 vara redo och på väg i bilen. Och självklart var vi framme först av alla på skidorten. En snäll schweizare förklarade dåligt vart vi skulle parkera men vi hamnade rätt i alla fall och jag fick hyra skidor från en trevlig svenska. Just vid det här tillfället var jag otroligt trött. Tidiga mornar är inte min grej.
Men det vände. För att för första gången se alperna med Mont Blanc från mark(alp?)nivå istället för från flygplansfönstret var mäktigt. Och det fantastiska vädret gjorde inte situationen sämre. Att vi sedan var där när det inte är säsong och slapp köa var hur skönt som helst. Andreas hade innan utlovat att jag skulle se alperna och bli frälst. Det blev jag nog.
Snöblind. Solblind. Ögonen fick en chock av alla ljus.
Benen krävde paus. Mer än en gång.
Efter fem timmar i backen är en amatörskidåkare som jag både mör och mosig. Nu har vi After ski med här hemma i lägenheten. Jag hoppas på vadmassage. /V
Med vänsterhanden...
..svängdes det ihop en Svampcannelloni. Kvällens icke drogade "chef" var Veronica som hade sett till att samtliga ingredienser fanns på plats. Samtliga. Inte 95% som är vårt bästa hittills, utan 100%. Typ.
Efter att ha blivit upphämtad från jobbet åkte vi hem för att hämta lappen där adressen till hyrskidorna fanns. Efter att ha funnit adressen begav vi oss för att hyra skidor. Affären har på internet visat att man ganska TYDLIGT hyr ut skidor. Detta var inte fallet utan det var VI som var idioter, inte dem. När jag snällt påpekade att på internet är det ganska TYDLIG reklam för att de kan hyra ut skidor sa han. "Yes, in some places you can rent ski, not here, no, no, no, buy". Denna kommentar översatte jag inombords till att karln var en ren idiot.
I behärskat raseri köpte vi en väska (som i efterhand visade sig vara en aning överdimensionerad). Det var kul att vi fick åka runt, det var så kul. Men. Det viktiga var att vi initierade ett långkok. När vi kom hem, innan skorna var av, inleddes ett furiöst matlagstempo. Cannelloni är inte för noviser. Vi plockade fram allting och lade den torkade svampen i blöt.
Cannelloni är annars en typisk söndagsrätt. Med de färska lasagneplatterna rullar man in de stekta grönsakerna, vitlök, rödlök, svamp, zucchini som sedan blandas med Ricotta och parmesanost. Samtidigt gjordes en inte allt för lätt ostsås som man sedan spred runt som om det vore den mest självklara sak i världen.
Sedan åt vi detta och det riktigt, ja, det var, en riktig pålkramsfestival i munnen.
Imorrn, tar vi en dagstur ut i Naturen som finns här i närheten. Och ja. Vi kanske kokar kaffe och tar med för att det är så nära.
/A
Efter att ha blivit upphämtad från jobbet åkte vi hem för att hämta lappen där adressen till hyrskidorna fanns. Efter att ha funnit adressen begav vi oss för att hyra skidor. Affären har på internet visat att man ganska TYDLIGT hyr ut skidor. Detta var inte fallet utan det var VI som var idioter, inte dem. När jag snällt påpekade att på internet är det ganska TYDLIG reklam för att de kan hyra ut skidor sa han. "Yes, in some places you can rent ski, not here, no, no, no, buy". Denna kommentar översatte jag inombords till att karln var en ren idiot.
I behärskat raseri köpte vi en väska (som i efterhand visade sig vara en aning överdimensionerad). Det var kul att vi fick åka runt, det var så kul. Men. Det viktiga var att vi initierade ett långkok. När vi kom hem, innan skorna var av, inleddes ett furiöst matlagstempo. Cannelloni är inte för noviser. Vi plockade fram allting och lade den torkade svampen i blöt.
Fint med de två spenarna som hänger ner på mjölken.
Cannelloni är annars en typisk söndagsrätt. Med de färska lasagneplatterna rullar man in de stekta grönsakerna, vitlök, rödlök, svamp, zucchini som sedan blandas med Ricotta och parmesanost. Samtidigt gjordes en inte allt för lätt ostsås som man sedan spred runt som om det vore den mest självklara sak i världen.
Grönsakerna stektes.
Noggrann ostupphällning av chefskocken.
Sedan åt vi detta och det riktigt, ja, det var, en riktig pålkramsfestival i munnen.
Imorrn, tar vi en dagstur ut i Naturen som finns här i närheten. Och ja. Vi kanske kokar kaffe och tar med för att det är så nära.
/A
Valnötsbröd
Nybakt bröd fick bli dagens insats i min roll som italiensk Casalinga. Det och det faktum att brödet med tillbehör stod framdukat när den hårt arbetande Andreas kom hem. Bara för att hålla han flytande fram till att sparrisrisotton blev klar att ätas till middag, såklart. Mannen ska passas upp. Eller hur var det?
Det gick bra till slut
Dear Mr. Furukrona,
Thank you for your enquiry.
The search was initiated immediately. Your left-behind hand luggage has been found.
It is stored in the Lufthansa Lost Property Office at Frankfurt, under the reference number FP XXXX.
The item will be mailed soonest to the given address.
Yours sincerely,
Deutsche Lufthansa AG
Fundbüro Frankfurt
Farsan, skärpning
Här är man patriotisk, familjelojal och väljer samtidigt egoistiskt SAS för att ta sig hem till Milano. Vad händer? Jo, då tyckte man det var helt ok att försena flygningen så att man kommer hem mitt i natten istället för en lämplig italiensk middagstid.
Vad är anledningen undrar man? Jag är säker. Uno Dickschneider från Westfalen skulle i bagagehanteringen Dusseldorf visa ett trick i hur man kastar väskor upp på bandet som ska upp i planets bagageutrymme. Han tar väskan i sin wurstknubbiga hand (som dessutom är insmord i flott från senaste dressingtuben han ätit, han äter alltid dressing med handen). Oturligt nog hade Torborg Sjödin från Järved inte riktigt fått igen sin väska där hon packat 28kg vitkorv blandad med 2kg apfelstrudl. Detta ledde till att Unos kast med Torborgs väska gjorde att väskan öppnades och allt innehåll hamnade på Bogdans (en annan bagagehanterare) nya skinnjacka han skulle använde i ett beställningsmord senare på kvällen. Bogdan avslutade snabbt Unos miserabla liv genom att linda snöret mellan stoppklossarna för flygplanets hjul på ett sådant sätt att luft omöjligen kunde hamna i Unos lungor. Berusad av mördarglöden glömde Bogdan fly platsen och en mordutredning startades och planet blev stillastående.
Tack vare dessa tre idioter är jag nu försenad hem. SAS är världens mest punktliga bolag men sådana här fadäser är svåra att förutspå.
/A
Vad är anledningen undrar man? Jag är säker. Uno Dickschneider från Westfalen skulle i bagagehanteringen Dusseldorf visa ett trick i hur man kastar väskor upp på bandet som ska upp i planets bagageutrymme. Han tar väskan i sin wurstknubbiga hand (som dessutom är insmord i flott från senaste dressingtuben han ätit, han äter alltid dressing med handen). Oturligt nog hade Torborg Sjödin från Järved inte riktigt fått igen sin väska där hon packat 28kg vitkorv blandad med 2kg apfelstrudl. Detta ledde till att Unos kast med Torborgs väska gjorde att väskan öppnades och allt innehåll hamnade på Bogdans (en annan bagagehanterare) nya skinnjacka han skulle använde i ett beställningsmord senare på kvällen. Bogdan avslutade snabbt Unos miserabla liv genom att linda snöret mellan stoppklossarna för flygplanets hjul på ett sådant sätt att luft omöjligen kunde hamna i Unos lungor. Berusad av mördarglöden glömde Bogdan fly platsen och en mordutredning startades och planet blev stillastående.
Tack vare dessa tre idioter är jag nu försenad hem. SAS är världens mest punktliga bolag men sådana här fadäser är svåra att förutspå.
/A
Mätt.
Har tillsammans med tre damer från Arese åkt och ätit lunch i Lainate på Latteria Agricola som är en typ ekologisk restaurang/bondgård. Mitt i ett industriområde ligger det, och man hade aldrig kunnat tro att det gömde sig ett så mysigt ställe med så mycket god mat i ett så i övrigt trist område.
Dom här damerna är medlemmar i Areses internationella "Welcome group", ett gäng kvinnor som gympar och har coffe mornings tillsammans. De åker inte gärna in till Milano, det har dom inte tid eller lust med. Men dom är roliga och verkar vara en guldgruva när det gäller att få tips på trevliga restauranger, bra mataffärer och hur man får tiden att gå när man inte jobbar. /V
Jag lär mig.
Idag fikade jag med Peter. Som visade mig ett trevligt café och samtidigt förklarade lite kaffetermer för mig.
Ingen italienare säger espresso. Man säger caffe normale. Eller för all del caffe lungo som är en aningen mer utspädd espresso. Beställer en espresso efter maten gör bara turister som försöker göra som italienarna. Sen ska man gärna ha mycket socker i. Ungefär lika stor del socker som del espresso, så skeden står upp av sig själv.
Caffe Americano är oftast blaskigt och bör bara beställas på ställen där dom har en riktig bryggare. Jag som gillar beiget kaffe ska tydligen lära mig komma ihåg "Caffe macchiato", som är espresso med en skvätt mjölk i. Eller Latte macchiato (mjölk med en skvätt kaffe) som är typ svensk latte. Eller för all del fortsätta beställa in Cappuchino. Fast kaffe med mjölk dricker man egentligen bara innan lunch. Om alls.
Jag tycker nog italienarna verkar ha ett osunt förhållande till kaffe. Det sockras, shotas och så skiljs man åt. Det sociala trevliga med just kaffe försvinner lite då. Eller?
Och här hemma serverar vi förövrigt svenskt bryggkaffe. Direktimporterat. /V
Ingen italienare säger espresso. Man säger caffe normale. Eller för all del caffe lungo som är en aningen mer utspädd espresso. Beställer en espresso efter maten gör bara turister som försöker göra som italienarna. Sen ska man gärna ha mycket socker i. Ungefär lika stor del socker som del espresso, så skeden står upp av sig själv.
Caffe Americano är oftast blaskigt och bör bara beställas på ställen där dom har en riktig bryggare. Jag som gillar beiget kaffe ska tydligen lära mig komma ihåg "Caffe macchiato", som är espresso med en skvätt mjölk i. Eller Latte macchiato (mjölk med en skvätt kaffe) som är typ svensk latte. Eller för all del fortsätta beställa in Cappuchino. Fast kaffe med mjölk dricker man egentligen bara innan lunch. Om alls.
Jag tycker nog italienarna verkar ha ett osunt förhållande till kaffe. Det sockras, shotas och så skiljs man åt. Det sociala trevliga med just kaffe försvinner lite då. Eller?
Och här hemma serverar vi förövrigt svenskt bryggkaffe. Direktimporterat. /V
Ölprovning
Så här har provningen gått till: Vi drog ut på det lite för att undvika en fantastisk överkonsumption med tillhörade värkar. Så vi har öppnat en, delat den, smuttat, smakat, kännt av lite. Svalt den och gett omdöme spontant. Humör kan ha spelat in under processen men nedan är iaf resultatet.
Angelo Poratti, 6,5%
Bock Chima, Doppia Malto
Bryggeri: ?
Omdöme: Intelligent öl som som retar hjärnan på adekvat vis. Man dricker den inte för fort och är lämplig att suga på en stund. Borde även kunna användas i matlagning som marinering tror vi. Godast i testet så här långt.
När drickes: Under matlagning
Peroni, 4,7%
Ljus lageröl
Bryggeri: Birra Peroni
Omdöme: Lättdrucken krabat som helst dricks många. Något man bjuder en törstig bror på. Kan liknas med lågbudgetöl hemma såsom KUNG, Spendrups och andra lättdruckna.
När drickes: Exempelvis medan man borrar hål.
Birra Moretti, 4,6%
Ljust underjäst öl
Bryggeri: Heineken Italia
Omdöme: Opersonlig och inte alls unik smak som reklamen säger. Marginellt bättre än Peroni men något man kan ställa fram på bordet utan att skämmas. Detta tack vare fin flaska.
När drickes: Till en alldeles lagomt kokad Gnocchi.
Castello 4,8%
Ljus lager
Bryggeri: Oklart, vi bryr oss inte
Omdöme: Kan drickas istället för vatten på stranden.
När drickes: Just på stranden istället för vatten. Men där är Peroni godare ändå.
Nastro Azzurro, 5,1%
Ljus lager
Bryggeri: Birra Peroni
Omdöme: Peronis storebror som är tydligare i smaken samt kommer i en rejäl flaska som vittnar om falsk kvalitet. Om man går på reklamen att detta är Bira Superiore så är ju saken klar. Nästan lika klar som ölet.
När drickes: Förmodligen så ofta som möjligt
Två till öl hann vi med också men de var så tragisk intetsägande att man hellre dricker terpentin och pissar på en brasa.
Birra Fidel, 4,7%
G.Menabrea e figli, 4,8%
Dessa två bör endast drickas när Leif Pagrotsky blir officiell medlem i midgårds hobbitfamilj.
Vinnaren för oss var:
Angelo Poratti, 6,5%
Bock Chima, Doppia Malto
Vi kommer fortsätta leta efter den ultimata italienska ölen men det kanske redan nu är dags att acceptera att Öl kanske inte är deras bästa leverabel till denna värld.
/A&V
Toscana
Igår bläddrade vi vidare i kokboken och landade i Toscana. Eller det gjorde vi tidigare i veckan eftersom vi insett att man inte vill åka till Esselunga varenda dag. Rätten för dagen härstammar från Toscana och är en kotlettrad kryddad med fänkål och del andra örter. Kvällens Gordon Ramsey var jag själv och Veronica var min adept. Det blev fort tvärtom.
2. Ugnsstekt kotlettrad med rostad potatis.
Ikväll blir det middag med två stycken som jobbar på Ikea. Vi har ju vart där rätt mycket i början så två bjöd hem oss på middag. Den enda utmaningen med det är att fixa en taxi hem. Den andra utmaningen är för undertecknad att hålla matchvikt. Eller iaf matchvikt plus 3kg.
Kokboken vi använder är italia amore av Caroline Hofberg. Denna bok var det lite rabalder om eftersom Carolina tog några genvägar och kopierade en annan kille. Eftersom "steal with pride" är något man sysslar med dagligen själv tar vi inte ställning i denna fråga. Vi lagar.
1. Primi Piatti
Detta bestod av lantchips med balsavinägersmak och en Peroni. (Daisan, ölreportaget kommer snart, vi har dragit ut på det lite)
2. Ugnsstekt kotlettrad med rostad potatis.
Detta var en mycket enkel rätt (som mor alltid brukar säga om alla rätter man inte orkat göra eftersom kryddningsalternativen till krögarpytt är oändliga) att tillaga. Det knepigaste var som vanligt att hitta allt på affären tidigare i veckan. Örterna (fänkål, citronskal, rosmarin och vitlök) blandades i en skål varpå vi gjorde snitt i köttet och tryckte ner detta. Så här i efterhand hade vi nog gjort snitten ännu djupare för att trycka in den goda smaken. Roligt här var att vi fick användning för caiprinhapapegojan där vi man skulle "stöta" fänkålen. Just den här stötningen var en syssla jag fann mycket underhållande. Fänkål gav en liten nyans av lakritssmak
Efter att ha klappat om köttbiten med resterande kryddblandning lade vi den i formen, hällde på olivolja och vitt vin sedan skötte ugnen resten. Under själva puttrandet som tar ett par timmar kan man exempelvis kolla NHL-statistik i PDF-format. Man kan även kolla vilka band som kommer till Milano och vi har ristat in Muse och Regina Spektor i kalendern. Ska spela på San Siro repektive ett slott.
Potatisen strör man efter någon timme bara in i ugnen i samma form runt köttet. Den drog in spadet perfekt och blev lagom mjuk och god. Till middagen drack vi en flaska Prosecco di Valdobbiadene.
Upplägget
Köttet måste skäras med stor frenesi.
Du ser ju själv hur gott det var
3. Tiramisu
En hjäteinsats av andrekocken ledde till att vi faktiskt kunde äta detta som ska stå och dra i 4 timmar i kylen. Detta är en svår rätt som kräver sin skapare. Mascarponeosten är det som är viktigast samt Savoiardkexen som ska dra in konjaken. Man ska vara väldigt försiktig med konjaken annars får hela skapelsen en kraftig spritkaraktär. Denna var helt perfekt men levde verkligen inte upp till sitt namn; Tiramisu betyder nämligen - pigga upp mig eller dra upp mig. Det blev ett behandlingshem där båda satt med glansig blick och halvöppen mun.
Tiramisun var grym och följdes av dubbad tv som är värt ett helt eget kapitel där rubriken ska vara "Fördummande av folkslag"
Ikväll blir det middag med två stycken som jobbar på Ikea. Vi har ju vart där rätt mycket i början så två bjöd hem oss på middag. Den enda utmaningen med det är att fixa en taxi hem. Den andra utmaningen är för undertecknad att hålla matchvikt. Eller iaf matchvikt plus 3kg.
/Andreas
Milanos tjuvar och banditer
Grannen vår är från Sverige. Helt perfekt faktiskt. Hon har bott i Italien i 40 år och måste ju veta allt om det här landet. Igår var jag förbi för att insupa dom första visdomsorden. Och den första koppen espresso. Av någon anledning snöade vi in på farorna i detta land, vilket kanske är ett bra ställe att börja på?
Esselungamännen. Harmlösa, och tydligen bara är ännu ett bevis på Italiens icke-excisterande flyktingpolitik. Deras ursprungliga affärsidé byggde på att hjälpa kunderna med varorna till bilen och sen ta panten i kundvagnen som betalning. När Italien gick från lire till euro sprack detta eftersom vagnpanten plötsligt blev lite för hög. Numera säljer dom alltså hembrända DVDskivor.
Då är det värre med dom osynliga Esselungatjuvarna. Dom stjäl ur bilar så fort dom bara får chansen. Lämna aldrig nånting kvar, då är det borta. För dom ser dig, hela tiden. Detta skulle kunna motas med övervakningskameror på parkeringen. Men när granntanten haft inbrott och bad butiken göra detta svarade dom bara att det var kränkande mot kundernas privatliv.
Sen har vi då dom obehagliga korsningstiggarna. Dom som hoppar framför bilen vid rött ljus och putsar din ruta och sen kräver betalning. Dom ska man argt vifta bort. Pengarna går ändå till deras hallick. Måste jobba på att se arg ut. Och mindre svensk ut, tydligen.
Och så tunnelbaneskurkarna, såklart. Man ska ha nyckeln i fickan, mobilen i behån och plånboken i fodret på handväskan. Bara för att vara säker.
Parköverfallarna. Gå aldrig ensam i mörkret i en park. Aldrig.
Och slutligen inbrottstjuvarna. Tydligen har grannen haft inbrott en gång, så det händer. Alla italienare har sina tjocka persienner nerdragna, dygnet runt. Utöver att alla bor i gated community. (Då vi inte gärna bor i en bunker har vi dom bara stängda när vi inte är hemma, och på natten.)
Annars är det ett trevligt land att bo i menade hon. Men frågan är, vågar man gå utanför dörren? /V
Esselungamännen. Harmlösa, och tydligen bara är ännu ett bevis på Italiens icke-excisterande flyktingpolitik. Deras ursprungliga affärsidé byggde på att hjälpa kunderna med varorna till bilen och sen ta panten i kundvagnen som betalning. När Italien gick från lire till euro sprack detta eftersom vagnpanten plötsligt blev lite för hög. Numera säljer dom alltså hembrända DVDskivor.
Då är det värre med dom osynliga Esselungatjuvarna. Dom stjäl ur bilar så fort dom bara får chansen. Lämna aldrig nånting kvar, då är det borta. För dom ser dig, hela tiden. Detta skulle kunna motas med övervakningskameror på parkeringen. Men när granntanten haft inbrott och bad butiken göra detta svarade dom bara att det var kränkande mot kundernas privatliv.
Sen har vi då dom obehagliga korsningstiggarna. Dom som hoppar framför bilen vid rött ljus och putsar din ruta och sen kräver betalning. Dom ska man argt vifta bort. Pengarna går ändå till deras hallick. Måste jobba på att se arg ut. Och mindre svensk ut, tydligen.
Och så tunnelbaneskurkarna, såklart. Man ska ha nyckeln i fickan, mobilen i behån och plånboken i fodret på handväskan. Bara för att vara säker.
Parköverfallarna. Gå aldrig ensam i mörkret i en park. Aldrig.
Och slutligen inbrottstjuvarna. Tydligen har grannen haft inbrott en gång, så det händer. Alla italienare har sina tjocka persienner nerdragna, dygnet runt. Utöver att alla bor i gated community. (Då vi inte gärna bor i en bunker har vi dom bara stängda när vi inte är hemma, och på natten.)
Annars är det ett trevligt land att bo i menade hon. Men frågan är, vågar man gå utanför dörren? /V
Besökte di Brera
Att gå runt på museum är en trevlig liten sysselsättning. Även om inte alltid objekten och deras historia intresserar mig är det en speciell känsla att gå runt i vackra salar bland gamla saker där mer eller mindre kulturintresserat folk tar sig tid att titta, reflektera eller kanske bara sätta sig ner på en stol och sova en stund. Igår var jag på Pinacoteca di Brera, som ska vara ett av italiens främsta konstmuseum, och på plats nummer tre i min guidebok över saker att göra i Milano.
Byggnaden är stor och fin. Mycket sten och höga pelare. Hallarna är främst fyllda med motiv på Jesus, Maria och jesubarnet med alla helgon från olika århundraden. Tydligen hänger dom här tack vara att Napoleon bestämde sig för att stänga ner kyrkor och hänga upp konsten på museum istället.
Napoleon i all sin prakt.
Vilket som, efter ett tag blir alla dessa religiösa motiv rätt enformigt. Men just när suget på konst börjar ta slut kommer några riktigt häftiga målningar från konstnärer som till och med jag känner till. Och plötsligt blir man tvungen att sätta mig ner och titta ordentligt en stund.
Noterat om Brera
Missa inte: den ovanligt fräscha toaletten i hall nummer 1.
Passa på: Att vila benen i dom sköna stolarna med vinröda dynor.
Använd gärna: Den engelska audioguiden. En fin vän att lyssna på, och motar tillfälligt bort det italienska sorlet.
De smala gatorna intill museet ser förövrigt väldigt trevliga ut med barer, trattorior, gallerior och konstnärbutiker. Ska utforskas en annan gång.
/V
Byggnaden är stor och fin. Mycket sten och höga pelare. Hallarna är främst fyllda med motiv på Jesus, Maria och jesubarnet med alla helgon från olika århundraden. Tydligen hänger dom här tack vara att Napoleon bestämde sig för att stänga ner kyrkor och hänga upp konsten på museum istället.
Napoleon i all sin prakt.
Vilket som, efter ett tag blir alla dessa religiösa motiv rätt enformigt. Men just när suget på konst börjar ta slut kommer några riktigt häftiga målningar från konstnärer som till och med jag känner till. Och plötsligt blir man tvungen att sätta mig ner och titta ordentligt en stund.
Noterat om Brera
Missa inte: den ovanligt fräscha toaletten i hall nummer 1.
Passa på: Att vila benen i dom sköna stolarna med vinröda dynor.
Använd gärna: Den engelska audioguiden. En fin vän att lyssna på, och motar tillfälligt bort det italienska sorlet.
De smala gatorna intill museet ser förövrigt väldigt trevliga ut med barer, trattorior, gallerior och konstnärbutiker. Ska utforskas en annan gång.
/V
Dagens irritation
Utanför vår lägenhet borras det. Hejvilt. Rakt ner i (förmodar jag) den stenlagda mittgången. Vibrationerna går rätt in i väggarna via golvet och soffan in i min kropp. Rätt in i ryggraden. Det har pågått en timme nu. När borrmannen för en stund tar en paus kan man höra hur han visslar glatt. Säkert skadeglatt.
Hade gärna fått han på bild. Kanske stirrat lite argt på honom. Men vågar inte öppna persiennen. För tänk om han borrar precis utanför mitt fönster? Det låter i alla fall så. Och jag har inte lust att visa upp mig för den dammiga plattborraren i bara morgonrock.
Nu tog han en paus. Visslar. Nä. Nu började han igen. Nu slår jag på stereon. /V
Hade gärna fått han på bild. Kanske stirrat lite argt på honom. Men vågar inte öppna persiennen. För tänk om han borrar precis utanför mitt fönster? Det låter i alla fall så. Och jag har inte lust att visa upp mig för den dammiga plattborraren i bara morgonrock.
Nu tog han en paus. Visslar. Nä. Nu började han igen. Nu slår jag på stereon. /V
Dave Matthews Band
Tydligen kommer Dave Matthews till stan den 22 februari. Han har även med sitt band. Efter att ha trilskats lite med olika biljettsidor har vi iaf betalat så pass mycket att vi borde få biljetter. Men mycket ska funka nu för att detta ska ros iland.
Hur som helst har detta vart en dröm länge att se live. Eftersom det är lite svårt att ta sig till USA så har jag konsekvent misslyckats ta mig dit och se de europaskygga lirarna. Veronica har under bilturerna i somras gillat dem latent under sina sovpauser. Även aktivt ibland så vi tror vi båda kommer gilla detta.
Bilen såld
Sålde min bil till en riktig drummel. Han kollade inte spindellederna om de var glapp. Det får han sota för nu och står där med kostnaderna. Sorry brorsan, vi får höras om det där.
/A
1. Betalningen funka (Det italienska kortet funkar extremt sällan så vi körde hederliga Visa från Nordea)
2. Biljetten ska komma hem i brevlådan (Vår brevbärare sparar ihop 1kg post innan han orkar sig hit)
3. Vi ska orka en måndagkväll
Hur som helst har detta vart en dröm länge att se live. Eftersom det är lite svårt att ta sig till USA så har jag konsekvent misslyckats ta mig dit och se de europaskygga lirarna. Veronica har under bilturerna i somras gillat dem latent under sina sovpauser. Även aktivt ibland så vi tror vi båda kommer gilla detta.
Bilen såld
Sålde min bil till en riktig drummel. Han kollade inte spindellederna om de var glapp. Det får han sota för nu och står där med kostnaderna. Sorry brorsan, vi får höras om det där.
/A
Dagens inköpslista
Efter jobb och stad var det dags för Esselunga. Trött och hungriga men förberedda med en redig inköpslista. Savoiardikexen var kluriga, men jag tror faktiskt vi fick med oss allt. /V
Iakttagelser på jobbet
Att komma in som jag vid 0720 till jobbet kan bero på flera saker: Du vill, kunna åka hem tidigt, slippa trafiken, få några minuters lugn och ro innan allt liv kommer till jobbet eller jobba som brödbud till restaurangen. Min anledning är att jag stiger upp och har nära till jobbet, jag begriper inget av frukost-tv, kollar inga nhl-highlights och text-tv förklarar mest exakt hur jobbigt det var för Juventus att förlora mot Milan. Tydligen var det så pass jobbigt att man skulle börja elda på läktaren.
Kaffet är en happening. Det finns mellan varannan våning i trappen. Man fikar stående och högljutt. Kaffet kostar. Nästan ingenting, men ändock. Den som frågar om någon vill ha kaffe, den bjuder även. Förutom vissa lustigkurrar som har gjort en grej av att aldrig betala. Jag kommer förmodligen vara en av dessa ganska snart. Sedan om man vill fullständigt göra bort sig så väljer man en kaffe med mjölktillsats efter lunch. Då är man en fullständig idiot och det är öppet mål att håna denna person för precis vad som helst.
Arbetstider skiljer sig inte så mycket. Man börjar lite senare och går därför hem senare. Det man inte gör är att ta halvdag innan röd dag. Man går inte hem 15:00:32 på fredagar och man är inte i möten precis hela tiden. Jag gillar det. Dock har de lika mycket ledig som en medelsvensson.
Det är alltid lika kul att komma med avancerade hälsningar på italienska till mig varpå jag svarar en av två: No che male/Inte illa eller La bambina mangia / Flickan äter. Den senare fungerar även som samtalsdödare och är från första 2 minutrarna i italienskakursen. Fast på ett bra sätt.
/A
Trafiken kan vara nog så jobbig men inte denna tid. Det handlar mest om att ligga i rätt fil och lyssna väldigt högt på radio. Bra kanal är denna. Passar min smak perfekt. När du parkerar bilen gör du det precis exakt. Är du det minsta på linjen då kommer en kille och lånar din bilnyckel och flyttar den. Sedan är det inte helt ovanligt att man måste smörja in sig med Fenuril (lånar en halv kubik av Veronica) och åla sig in till förarsätet genom skidluckan. Men det är ok. Milano har extremt mycket fler bilar än parkeringsplatser. Det är inte som i Kristinehamn.
När man väl stegar in och får hälsningen från killarna i receptionen i kör, Ciao Andrea!! Inser jag att äntligen fick mina päron en dotter.
Kaffet är en happening. Det finns mellan varannan våning i trappen. Man fikar stående och högljutt. Kaffet kostar. Nästan ingenting, men ändock. Den som frågar om någon vill ha kaffe, den bjuder även. Förutom vissa lustigkurrar som har gjort en grej av att aldrig betala. Jag kommer förmodligen vara en av dessa ganska snart. Sedan om man vill fullständigt göra bort sig så väljer man en kaffe med mjölktillsats efter lunch. Då är man en fullständig idiot och det är öppet mål att håna denna person för precis vad som helst.
Arbetstider skiljer sig inte så mycket. Man börjar lite senare och går därför hem senare. Det man inte gör är att ta halvdag innan röd dag. Man går inte hem 15:00:32 på fredagar och man är inte i möten precis hela tiden. Jag gillar det. Dock har de lika mycket ledig som en medelsvensson.
Det är alltid lika kul att komma med avancerade hälsningar på italienska till mig varpå jag svarar en av två: No che male/Inte illa eller La bambina mangia / Flickan äter. Den senare fungerar även som samtalsdödare och är från första 2 minutrarna i italienskakursen. Fast på ett bra sätt.
/A
Konsten att borra ett hål
1. Ha en portion ångest inför vad du ska borra i. Det kan vara sten, betong, planka, asbest, radon eller wellpapp. Man har ingen aning om vad de byggt i för material. Vattenledningar har dragits helt stokastiskt och vi ska inte tala om vart alla el-ledningar dragits. Det är med livet som insats man funderar på dessa hål.
2. Ta fram alla grejer. Borr, plugg, skruv, skruvdragare, dammsugare, IAC-kepsen.
3. Mental break där du häller upp en öl. Viktigt för själva ångestdelen.
4. Drick ölen, förslagsvis en enkel öl. Peroni 4,6% Får inte vara för stark, kan hämma slutresultatet. Beroende på hur många hål som ska borras kan mängden variera kraftigt.
5. Hämta en pall. Takhöjden är en bit för hög för att få kraft i borren.
6. Borra hål. Få damm, asbest och sten i luftrören.
7. Sitt ner med stenlunga och var nöjd med dig själv. Skölj ner dammet och sitt med en radongloria över huvudet.
/A
2. Ta fram alla grejer. Borr, plugg, skruv, skruvdragare, dammsugare, IAC-kepsen.
3. Mental break där du häller upp en öl. Viktigt för själva ångestdelen.
4. Drick ölen, förslagsvis en enkel öl. Peroni 4,6% Får inte vara för stark, kan hämma slutresultatet. Beroende på hur många hål som ska borras kan mängden variera kraftigt.
5. Hämta en pall. Takhöjden är en bit för hög för att få kraft i borren.
6. Borra hål. Få damm, asbest och sten i luftrören.
7. Sitt ner med stenlunga och var nöjd med dig själv. Skölj ner dammet och sitt med en radongloria över huvudet.
/A
Vad är grejen?
Andreas blir som sagt rädd för dem, och jag mest road. Men faktum är, att dessa mörkhyade män på Esselungas parkering i Garbagnate väcker frågor. Varför står dom där, utplacerade med ca 50 meters mellanrum, troget i ur och skur? Är dom farliga? Är dom snälla? Får de betalt? Är de parkeringens beskyddare eller väntar dom på att någon kund glömmer låsa bilen så dom kan länsa den? Vad är grejen med dessa Esselunga-män? Kanske måste vi våga prata med någon en dag, så vi får ett svar. /V
Genua, eller?
På helgerna ska det faras runt. Inom 2 timmars bilfärd finns hysteriskt mycket att göra tror vi. Eftersom sommardäcken fortfarande är på drar vi oss från att åka till Alperna utan sneglar lite mot dem bara. Vi studsade klädsamt trötta in i bilen och begav oss mot Genua och dessutom Portofino. Portofino är en slags förfinad version av St Tropez. Kostnad per kvm ska ligga runt 30 000 € men det finns ändå inget till salu. Berlusconi har inte heller lyckats skaffa en kåk utan han fick nöja sig med att hyra ett slott där. Det är perfekt för hans klassiska fester.
Det ska vara en vacker väg att åka dit tack vare Appeninserna. Perfekt för att åka motorcykel och liknande. Denna bild vittnar om detta. Men det såg vi inget av. Vi fick tipset att stanna till vid en liten outlet på vägen som vi skulle titta till. Det var ett förvuxet Barkaby. Serravalle outlet bjöd på ett hundratal affärer med rabatter från 10-70%. Det var omöjligt att finna parkering och i och med detta mycket folk. 90% av de 3 miljoner personer som var där hade kommit för att stå ivägen. Ett typiskt trix var att gå in en meter i butiken, två på bredd, sedan fäller båda ut den yttre armen och formar en vägbom med hjälp av paraplyet. När man står i relativt behärskat raseri bakom dessa stoppklossar får man en fantastisk lust att göra en wrestling choke-hold samtidigt som man varsamt ställer undan paraplyet. Istället så knöt vi/jag näven i fickan och gick ut ur butiken. Efter att lyckats köpa varsin tröja på svensk kreditkort (något allvarligt fel med kontokortet här) såg vi rejäla snöflingor och skyndade hem. Efter en powernap (jag 10 minuter, Veronica 30 minuter and counting) blir det lite hemmafix och matkok. Idag ska kronärtskockorna bli rätt.
Fick ett MMS
Det är ingen större risk att Andreas kommer smita hem tidigare från jobbet idag. Fick just en livebild från Sandvik-parkeringen. Vår bil är den bruna på mittenraden. Femte från vänster. 
En vän i köket
Vår egenhändigt ihopplockade köksö sväljer apparater, böcker och vårt förråd av vin och är rätt skönt att hänga runt. Perfekt, så när som på den röda fläcken på bordskivan som uppkom då jag skulle öppna en juiceförpackning. Skivan var ännu obehandlad, och juicedroppen innehöll nog ofantliga mängder färgämne. Om någon noterar sladden som hänger mellan tavlorna, har den mycket att göra med Andreas fobi mot italienska tak-eluttag. /V
Parkeringsvakt/Försäljare
Eftersom Daisan krävt att vi ska prova oss igenom det italienska öl-sortimentet begav vi oss till Esselunga/ICA MAXI för att inhandla varor. En sak som slagit mig och kanske stört mig en aning är personerna som står vid varje kluster av parkeringen. De bär alla samma typ av klädsel. Jeans, keps och huvtröja med hooden dragen över kepsen. Personligen ser jag dessa män som potentiella rånare. Veronica skratta mer och undrar vad de säljer. När jag var där själv en gång hade jag en konversation:
När jag berättar om den hotfulla stämningen för Veronica beskriver hon mig som Gösta i Sällskapsresan 2.
Babupa: Hutti drutti tutti frutti
Andreas: Parlo molto male italiano
B: Francais?
A: Aujourd'hui no parlais francais
A: Svedese?
A: Inglese?
B kommer närmare med en påse med okänt innehåll.
A skyndar in i bilen och håller i allt som är löst.
B skrattar och mumlar något om Kali Maaa, Kali Maaaaa
När jag berättar om den hotfulla stämningen för Veronica beskriver hon mig som Gösta i Sällskapsresan 2.
/Andreas
En av fördelarna med att bo här
Är att kunna hänga ut tvätt på tork i början av januari. Och kunna sitta i en stol med en bok och se på när det händer. Fast jag tror vi borde göra något åt dom gröna plastväggarna som omger vår trädgård. /V
Mat
Tror vi har en icke underskriven regel att försöka göra italiensk mat ordentligt. Med alla fina råvaror i affärerna känns detta valdigt vettigt. Många genmanipulerade förmodligen men det gör inte mig något, svarade nyligen detta i en enkät till SCB som tog en timme att fylla i. Hursomhelst så tog vi i rejält igår med mat och satsade på långkok.
Menyn bestod av:
1. Kronärtskockor på Roms vis.
Detta är en rätt jag blev mycket nöjd med. Kanske för att detta var mitt huvudansvar under kvällen. Man plockar bort alla blad tills man kommer in lite till kärnan och gnider runt med citron för att inte få mörk yta. Dressingen till detta var syrlig med klar karaktär mot vitlök. Vitvinskokta kockor med denna dressing var grymt. Myntan som skulle vara huvudingrediens i dressingen utgick pga slarv i butiken. I euforin i att finna saffran och kalvlägg glömdes myntan bort som en bagatell.
2. Risotto alla Milanese
Detta rörde Veronica ihop på ett nästan löjligt rutinartat sätt. Samtidigt som hon hade koll på huvudrätten rörde hon ihop detta. Hon visade prov på stor förmåga att hantera många saker samtidigt eftersom hon samtidigt lyckades med konststycket att exakt se vad jag gjorde. Fel. Fel var det jag gjorde här och framförallt får man aldrig hacka vitlök med brödkniv. Då blir den för storhackad och dessutom lite skev i karaktären. Tydligen. Risotton var precis lämpligt kladdig med fin saffranskaraktär. Risotto används framforallt som Prima Piatta. Det finns en miljon olika sätt och skulle vi bjuda en italienare på detta skulle det mesta vart fel.
3. Osso Buco alla Milanese in Gremolata
Detta var kvällens förmodade höjdpunkt eftersom det var cirka 1.5kg kalvlägg i långkok med en massa vin och kryddor. Personligen gillar jag att tänka utanför boxen och krydda lite på eget bevåg. Det är en sannerligen dålig egenskap när det skas i med kryddnejlika, lagerblad osv... Vår köttbit fick en tydlig ton av glögg. Dock var den mör och smälte i munnen. Båda två kunde dock bytt kalven mot ett knippe nötkött istället. Till detta serverades en dekanterad flaska Amaronevin som var perfekt. I början lite knepig men godare med tiden. Veronica tyckte den hade Rohypnolessens och slocknade i soffan minuter efter middagen. Detta med halvöppen mun. Man trodde det var ett behandlingshem här.
Upplägget innan man börjar är viktigt för motivationen.
Med näsan fattas de viktigaste besluten
Vi valde att spara den andra köttabiten till senare för att undvika köttsvettningar.
Nästa recept återstår att se vad det blir. Förmodligen Gnocchi. Något som tar mindre än 3 timmar kanske.
/Andreas
Menyn bestod av:
1. Kronärtskockor på Roms vis.
Detta är en rätt jag blev mycket nöjd med. Kanske för att detta var mitt huvudansvar under kvällen. Man plockar bort alla blad tills man kommer in lite till kärnan och gnider runt med citron för att inte få mörk yta. Dressingen till detta var syrlig med klar karaktär mot vitlök. Vitvinskokta kockor med denna dressing var grymt. Myntan som skulle vara huvudingrediens i dressingen utgick pga slarv i butiken. I euforin i att finna saffran och kalvlägg glömdes myntan bort som en bagatell.
2. Risotto alla Milanese
Detta rörde Veronica ihop på ett nästan löjligt rutinartat sätt. Samtidigt som hon hade koll på huvudrätten rörde hon ihop detta. Hon visade prov på stor förmåga att hantera många saker samtidigt eftersom hon samtidigt lyckades med konststycket att exakt se vad jag gjorde. Fel. Fel var det jag gjorde här och framförallt får man aldrig hacka vitlök med brödkniv. Då blir den för storhackad och dessutom lite skev i karaktären. Tydligen. Risotton var precis lämpligt kladdig med fin saffranskaraktär. Risotto används framforallt som Prima Piatta. Det finns en miljon olika sätt och skulle vi bjuda en italienare på detta skulle det mesta vart fel.
3. Osso Buco alla Milanese in Gremolata
Detta var kvällens förmodade höjdpunkt eftersom det var cirka 1.5kg kalvlägg i långkok med en massa vin och kryddor. Personligen gillar jag att tänka utanför boxen och krydda lite på eget bevåg. Det är en sannerligen dålig egenskap när det skas i med kryddnejlika, lagerblad osv... Vår köttbit fick en tydlig ton av glögg. Dock var den mör och smälte i munnen. Båda två kunde dock bytt kalven mot ett knippe nötkött istället. Till detta serverades en dekanterad flaska Amaronevin som var perfekt. I början lite knepig men godare med tiden. Veronica tyckte den hade Rohypnolessens och slocknade i soffan minuter efter middagen. Detta med halvöppen mun. Man trodde det var ett behandlingshem här.
Upplägget innan man börjar är viktigt för motivationen.
Med näsan fattas de viktigaste besluten
Vi valde att spara den andra köttabiten till senare för att undvika köttsvettningar.
Nästa recept återstår att se vad det blir. Förmodligen Gnocchi. Något som tar mindre än 3 timmar kanske.
/Andreas
En dag i Milano
Igår var det dags för mig att lämna tryggheten i Arese och inta staden. Lämnad till mitt eget öde utanför Sandviks höga byggnad började strapatsen. Köpte mig en dagsbiljett för 2,5 €, och trygg med vetskapen att jag kan åka fel obegränsat många gånger hoppade jag på första bästa spårvagn som tycktes gå mot Duomen. Det visade sig snart att den gick åt fel håll. Såklart. Men jag följde med till ändstationen och sen var jag plötsligt på väg åt rätt håll istället.
Efter det flöt allt på bra. Spårvagnen var nog så skraltig och kall men tog mig fram. Jag åkte inte fel fler gånger och lyckades spendera en hel dag i Milano medans Andreas roade sig på kontoret. 
Hittade Corso Buonos Aires och butiken C'art. En hysteriskt kitchig affär där dom säljer allt från Filofaxer till hundkläder. På C'art kan nog Siv hittade sig en tröja.
Gjorde ett förväntat besök i Doumen. Där hittade jag det internationella biktbåset. 
Genade över en park och hittade en slalombacke mitt i stan.
Med risk att det här blir en modeblogg måste jag även hylla väskan jag köpte. Den är precis lagom stor för kameran och guideboken, helt perfekt.
Plus fyra grader och sol. Nu ska vi ut, sen ännu ett besök på IKEA. Soffan ska beställas, äntligen.
/Veronica
Grinig vs. Trevlig
Skriver detta utan prickar over vissa bokstaver.
Efter ett extremt grinigt bemotande pa Ikea av en tant som just mist forstandet sa fick vi oss en trevlig overraskning pa banken idag. For att fa ha ett bankkort i detta land maste man ha en fiscal code. Denna fiscal code ar ens skattebetalarnummer. Dessa skattepengar gar sedan, utan nagra mellanhander, direkt till makteliten for att finansiera kokspartyn, tveksamma eskortpartyn samt statlig TV som ar i klass med Stefan och Krister-buskis. Dock med mer botox. Det som star fullstandigt klart med dessa skattepengar ar att inte ett ore, eller €-cent gar till att effektivisera statsapparaten.
Till foljd av detta tog vi Fiaten till banken for att fa skriva pa lite papper, kopiera lite pass, stampla lite papper. Oftast en mycket obehaglig upplevelse dar ens existens i landet ifragasatts. Dock inte har. Mr. Rubino, for dagen kladd i gra vast, vit skjorta, dammigt grasvart har, valpolerade naglar och pratade charmig italianoengelska och var mycket trevlig. Mot bade mig och Veronica. Annars ar det mer vanligt att de ar mer vanliga mot henne. Oklart varfor. Men visst, det ar ok.
Det viktiga med detta besok ar att vi numera har koll pa ekonomin samt "bara" behover skaffa en fiscal code fran kommunkontoret i Arese. Lagg marke till att gallret pa fonstrena i biled gor att ingen kan fly sitt arbete. Kommunfolk har lag status i detta land och skoter saker precis sa effektivt man kan forvanta sig av ett "foretag" som har monopol pa sina tjanster. Med Monopol behovs inga nojda kunder, de kommer anda!
/Andreas
Rågmjöl = Segale = Ingenstans
Jag kan inte förstå. Varför går det inte att hitta rågmjöl i mataffärerna? Det finns tio olika sorters vetemjöl för att täcka upp bakandet av foccacia, pizza, croissanter, gnocci, pasta eller vad än för mjölbaserad maträtt du kan tänka dig. Men inget råg. Inte nånstans. Mycket konstigt. Jag kan inte tänka mig att italienarna inte vill ha lite råg i magen? När jag träffar vår svenskitalienska granntant ska jag förhoppningsvis få en lösning på problemet. Annars vet ni vad som önskas finnas i ett paket som skickas till Largo Ungaretti 5.
Inga väderflickor här inte
Här i Italien verkar vädret vara en allvarlig sak.
Första löptur och svensk mat
Dagens Ikea resulterade i mer grejjer såklart men den största bedriften var en mindre stöld. Eftersom lampan vi köpte 4 besök innan saknade en massa delar sa behövde vi få dem. Efter att, utan framgång, försokt förklara att de inte var i paketet när vi köpte den så stal vi dem. I ett halvöppet paket av samma lampa lirkade vi ut påsen och tog dem. Utan ett uns dåligt samvete dessutom.
Glad över hemkomsten fran Ikea tog jag årets första löptur. Jag klädde på mig Veronicas löparbyxor som slutade mitt på vaden, klädde på mig ett par pingislungor med tillhörande övervikt samt en tjock huvtröja. Formen existerar över huvudtaget inte vilket var föga förvånande. Något som dock förvanar är kvällens middag som består av ugnspannkakor. Ugnspannkakesmet vispar man för hand till varje pris. Därför måste man koppla lös vispdelen till stavmixern och vispa med den för hand istället for elektriskt. Detta är, enligt Veronica, alldeles självklart.
Snart ska vi gå igenom det italienska köket ordentligt. Vi tar steg för steg här.
/Andreas
Vi åkte till Como
Har kommit tillbaka efter vår första vågade utflykt. Målet var en natt vid Comosjön. Det visade sig ta mindre än halvtimmen att ta sig dit, vilket förtog lite av äventyret. Det gjorde däremot inte den fantastiska vind som härjade när vi kom fram. Det blåste så hårt att svanarna sökte lä, englasfönstrena skallrade och huvudentren till hotell Palace var stängd. Men vi hade bestämt oss för att vara ute, och då är man ute.
Det var inte bara blåsigt. Det var också väldigt soligt och vacker.
Vi gick uppåt i berget. Smala vägar utan trottoar och folk kör som galningar. Hur är det tänkt egentligen?
I Doumo Como var det lä. Och väldigt många människor var väldigt tysta tillsammans.
Efter en stund på hotellet vågade vi oss ut i vinden igen. Och tack vara guideboken och Garmin hittades Ristorante Sociale, en mycket trevlig restaurang där tydligen fotbollsspelare och kulturnissar sitter sida vid sida. Om så var fallet vet jag inte, men restaurangen var mysig och maten väldigt god.
Och nu jag ska ta mig ur soffan och tömma lite flyttkartonger.
Det var inte bara blåsigt. Det var också väldigt soligt och vacker.
Vi gick uppåt i berget. Smala vägar utan trottoar och folk kör som galningar. Hur är det tänkt egentligen?
I Doumo Como var det lä. Och väldigt många människor var väldigt tysta tillsammans.
Efter en stund på hotellet vågade vi oss ut i vinden igen. Och tack vara guideboken och Garmin hittades Ristorante Sociale, en mycket trevlig restaurang där tydligen fotbollsspelare och kulturnissar sitter sida vid sida. Om så var fallet vet jag inte, men restaurangen var mysig och maten väldigt god.
Och nu jag ska ta mig ur soffan och tömma lite flyttkartonger.
Sovrummet förbättrat?
Nytt år i Arese (Gästinlägg)
Man kan tro att nyår ska firas rejält när man bor i en stor stad. Som tur är gör vi ju inte det då Arese är en lite mer sansad ort. Så medan standarditalienaren accelerade in i en rondell i alldeles för hög fart och spillde ut Gnoccin som frun gjort under morgonen på väg till stor fest väntade vi på vår hedersgäst. Mr Roast Beef.
Innan Roast Beef kom in så hann vi givetvis med Ikea för att byta ut saker som vi köpt fel pga stark stress marinerad med vansinnigt mycket folk som gastade och stod i vägen. Betongborren fick i alla fall vila under kvällen. Efter att ha skakat ur skägg och hår från damm kokade vi ihop en god middag.
Rostbiff i ugn i någon timme, marinerad med en massa örter som är svåra att lägga på minnet. Rostad potatis, fräsch sallad och en sås som Veronica spontant tillredde. Recept saknas på den men god; ingen tvekan. Till detta förtärdes i stillhet en flaska Villa Antinori som man säkert kan skriva en massa om. Nöjer mig med att säga att det var gott. På bilden ses även hockeytavlan och jag själv sittandes framför datorn. Man kan tro att vi såg JVM-hockey, men inte då. Efter en upprymd känsla av mat-succé gick vi ut en meter i vår trädgård, lyssnade på några knallar och gick in igen. På det hela taget en bra afton.
Sedan var det året slut. Vi gick och lade oss och döm av min förvåning när jag vaknade av att Anna Skipper fixat frukost med koffeinfritt te och småtomater. Parerade te't med tre starka koppar svensk kaffe och vi båda var nöjda igen. Det var ett felköp.
Slut på detta provokationsfria meddelande.
Innan Roast Beef kom in så hann vi givetvis med Ikea för att byta ut saker som vi köpt fel pga stark stress marinerad med vansinnigt mycket folk som gastade och stod i vägen. Betongborren fick i alla fall vila under kvällen. Efter att ha skakat ur skägg och hår från damm kokade vi ihop en god middag.
Rostbiff i ugn i någon timme, marinerad med en massa örter som är svåra att lägga på minnet. Rostad potatis, fräsch sallad och en sås som Veronica spontant tillredde. Recept saknas på den men god; ingen tvekan. Till detta förtärdes i stillhet en flaska Villa Antinori som man säkert kan skriva en massa om. Nöjer mig med att säga att det var gott. På bilden ses även hockeytavlan och jag själv sittandes framför datorn. Man kan tro att vi såg JVM-hockey, men inte då. Efter en upprymd känsla av mat-succé gick vi ut en meter i vår trädgård, lyssnade på några knallar och gick in igen. På det hela taget en bra afton.
Sedan var det året slut. Vi gick och lade oss och döm av min förvåning när jag vaknade av att Anna Skipper fixat frukost med koffeinfritt te och småtomater. Parerade te't med tre starka koppar svensk kaffe och vi båda var nöjda igen. Det var ett felköp.
Slut på detta provokationsfria meddelande.
